1. Är sista dagars heliga kristna?
Jesus Kristus är det centrala i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, som fått namn efter honom. Varje bön i hemmet och varje predikan i kyrkan avslutas i Jesu Kristi namn. Sakramentets emblem (nattvarden) som tas varje vecka under gudstjänsten symboliserar hans försoning. Kristi försoning betalar priset för alla människors synder på villkor av individuell omvändelse. Hans offer gör det också möjligt för alla människor att uppstå och bli odödliga.
2. Vad tror sista dagars heliga om Gud?
Gud kallas ofta för vår himmelske Fader i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, eftersom han är Fader till alla mänskliga andar och de är skapade i hans avbild (Första Moseboken 1:27). Det är ett lämpligt namn på en Gud som är vänlig och rättvis, allvetande och allsmäktig. Gud Fadern, hans Son Jesus Kristus och den Helige Anden utgör gudomen, eller treenigheten, för medlemmarna i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga..
3. Vad händer i templet?
Ett tempel är inte en plats för vanliga söndagsgudstjänster för medlemmarna i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. På grund av den helighet som råder i templen får bara trofasta medlemmar i kyrkan komma in i templen. Det främsta syftet med tempeltjänst är att ”besegla”, eller förena, familjer, i tron på att dessa relationer fortsätter bortom döden. Samma tempelceremonier kan utföras för dem som har gått bort. Ingen annan kristen kyrka har något som motsvarar denna tempeltjänst.
4. Tror sista dagars heliga på Bibeln?
Kyrkan vördar Bibeln och anser att den är Guds ord, en helig skrift. Sista dagars heliga uppskattar dess lära och studerar dess gudomliga visdomsord under hela livet. Dessutom används Bibeln under gudstjänster för både begrundan och samspråk. Andra skrifter — Mormons bok, Läran och förbunden och Den kostbara pärlan — stärker Guds lära genom att ytterligare vittna om den och de berättar också på ett gripande sätt om människors personliga erfarenhet av Jesus Kristus. Enligt kyrkans apostel M. Russell Ballard: ”Mormons bok varken försvagar, förminskar eller tonar ner Bibeln. Den tvärtom utvidgar och upphöjer den.”
5. Vilken ställning har kyrkan till rasfrågor?
Evangeliet är till för alla människor. Folk i alla etniska grupper har alltid varit välkomna in i kyrkan och har döpts som medlemmar, predikat från talarstolen och uppsänt böner i församlingen. Kyrkan har aldrig haft som policy att segregera församlingar, men manliga medlemmar av afrikanskt ursprung ordinerades inte till ämbeten i prästadömet. Det förändrades i juni 1978 och kyrkan började genast ordinera aktiva svarta manliga medlemmar till ämbeten i prästadömet i de församlingar de tillhörde världen över. År 2006 förkunnade kyrkans dåvarande president Gordon B. Hinckley att ”ingen som fäller nedsättande kommentarer om någon av annan ras kan anse sig vara en sann Kristi lärjunge. Inte heller kan han anse sig vara i samklang med Jesu Kristi kyrkas lära. Låt oss alla inse att var och en av oss är en son eller dotter till vår Fader i himlen, som älskar alla sina barn.”
6. Vad har kvinnor för uppgifter i kyrkan?
Kvinnan har en central roll i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Kvinnan ordineras inte till prästadömet i kyrkan och förrättar därför inte ceremonier som att välsigna sakramentets (nattvardens) emblem eller dopet, men de verkar i ledarskapspositioner och som missionärer och lärare, och undervisar regelbundet från talarstolen och leder församlingen i bön under gudstjänster.
7. Varför skickar kyrkan ut missionärer?
Missionärsverksamheten i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga grundar sig på mönstret i Nya testamentet där missionärer arbetade parvis, undervisade om evangeliet och döpte troende i Jesu Kristi namn (se till exempel Petrus och Johannes arbete i Apostlagärningarna). Över 52 000 missionärer som är under 25 år verkar som missionärer för kyrkan i nästan 350 missioner världen över. Missionsarbetet är frivilligt och missionärerna betalar själva för sin mission. De får sitt uppdrag från kyrkans huvudkontor och skickas endast till länder där regeringen gett kyrkan tillåtelse att verka. I en del områden i världen utför missionärerna endast humanitärt eller annat specialiserat arbete.
8. Vad anser sista dagars heliga vara meningen med livet?
Sista dagars heliga ser på jordelivet som en del av en större tidsplan, från ett förjordiskt liv där hela mänsklighetens andar levde tillsammans med en himmelsk Fader till ett framtida liv i hans närhet där det kommer att finnas fortsatt tillväxt, inlärning och utveckling. Livet på jorden ses som ett förberedande tillstånd där män och kvinnor prövas — och där de får erfarenheter de inte kan få någon annanstans. Gud visste att människan skulle göra misstag, så han gav dem en Frälsare, Jesus Kristus, som skulle ta på sig världens synder. För kyrkans medlemmar är den fysiska döden inte ett slut utan en början på nästa steg i Guds plan för sina barn.
9. Varför röker inte kyrkans medlemmar eller dricker alkohol?
Hälsolagen som sista dagars heliga följer grundar sig på Visdomsordet, en uppenbarelse som kom 1833 och som listar mat som är nyttig och ämnen som inte är nyttiga för kroppen. Enligt den förbjuds alkohol, tobak, te, kaffe och illegala droger på grund av deras beroendeframkallande och skadliga effekter. En 14-årig studie på UCLA som avslutades 1997 följde dödsstatistiken och hälsovanorna hos 10 000 medlemmar i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga och kom fram till att medlemmar som efterlevde hälsoreglerna hade en av de lägsta dödstalen som orsakades av cancer och kardiovaskulära sjukdomar i Förenta staterna och att genom att kyrkans medlemmar följde reglerna ökades deras sannolika livslängd med åtta till elva år jämfört med den vita befolkningen i Förenta staterna i allmänhet.
10. Utövar sista dagars heliga månggifte?
Det finns över 14 miljoner sista dagars heliga i Förenta staterna och runt om i världen och ingen av dem utövar månggifte. Månggifte är strikt förbjudet i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Den vanliga formen av äktenskap i kyrkan har alltid varit monogami, något vi kan läsa om i Mormons bok ( Jakobs bok, kapitel 2, vers 27 ).{nb} Månggifte är en del av vår historia och utövades under omkring 50 år på 1800-talet. Men det är inte en del av kyrkan i dag. Månggiftet avskaffades officiellt 1890 — för 122 år sedan. De som utövar månggifte i dag har inget samröre med kyrkan.