Samarbeten mellan Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga och andra trossamfund
Ett av Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heligas kännetecken är den respekt kyrkan känner för andra samfunds trossatser och unika arbete. I kyrkans tidiga dagar lyfte Joseph Smith fram principen av religiös frihet och tolerans: ”Vi gör anspråk på förmånen att tillbe Gud den Allsmäktige i enlighet med vårt eget samvetes maningar och erkänner alla människors rätt till samma förmån, att tillbe hur, var eller vad de vill” (Trosartiklarna 1:11).
I samma anda vädjade kyrkans tidigare president Thomas S. Monson under en generalkonferens, ett världsomfattande möte som sker två gånger årligen, till alla att visa större religiös förståelse: ”Jag vill uppmuntra kyrkans medlemmar var de än är att visa godhet och respekt mot alla människor överallt. Den värld vi lever i är fylld av olikheter. Vi kan och bör visa respekt mot dem vilkas tro är annorlunda än vår” (tal under generalkonferensen i april 2008). Sista dagars heliga betraktar alla uppriktigt troende som jämlikar i strävan efter tro och i det stora arbetet att tjäna mänskligheten.
Med betoning på at Gud älskar alla människor, inte bara de som tillhör en viss religion, förkunnade president Dieter F. Uchtdorf, tidigare i första presidentskapet, kyrkans högsta styrande organ: ”Vi hedrar och respekterar uppriktiga själar från alla religioner, var eller när de än levde, som älskade Gud, utan att ens ha tillgång till evangeliets fullhet. Vi höjer våra röster i tacksamhet över deras osjälviskhet och mod. Vi hyllar dem som bröder och systrar, barn till vår himmelske Fader … Han hör de böner som uppsänds av de ödmjuka och uppriktiga i varje nation, tungomål och folk. Han ger ljus åt dem som söker och hedrar honom och som är villiga att hålla hans bud” (tal under generalkonferensen i april 2008).
Den framlidna Krister Stendahl, pensionerad biskop i Stockholms stift och professor emeritus vid Harvard Divinity School, tog fram tre regler för religiös förståelse: 1) När du försöker förstå en annan religion bör du fråga dem som följer den religionen och inte dess fiender, 2) jämför inte dina bästa sidor med deras värsta, samt 3) lämna plats åt ”helig avundsjuka” genom att hitta saker i andra trossamfund som du vill efterlikna. Dessa principer fostrar relationer mellan religioner som skapar förtroende och sår frön som kan leda till gemensamma hjälpinsatser.
Världens andliga och timliga behov kräver att olika trossamfund visar välvilja och samarbete. Vart och ett av dessa trossamfund bidrar på ett värdefullt sätt till de troendes välstånd. Som en av kyrkans första apostlar Orson F. Whitney sade: ”Gud använder sig av mer än ett folk för att utföra sitt stora och förunderliga verk. De sista dagars heliga kan inte göra allt. Det är för stort, för svårt, för ett enda folk.” Således anser inte kyrkans medlemmar att andra troende världen över är deras motståndare eller konkurrenter, utan ser dem som samarbetspartners i arbetet med att förbättra världen. Kyrkan har till exempel samarbetat med den katolska organisationen El Minuto de Dios för att dela ut kläder till flod- och jordskredsoffer i Colombia i januari 2011. Vidare arbetade kyrkan tillsammans med Islamic Relief USA för att nå ut med mat och medicinska förnödenheter i januari 2010 till de drabbade av jordbävningen i Haiti.
Det är viktigt att framhålla att samarbetet mellan trossamfund inte kräver doktrinära kompromisser. Kyrkan hävdar sitt kyrkliga oberoende och erkänner doktrinära skillnader, men det hindrar den inte från att samarbeta med andra trossamfund under hjälpaktioner. Detta arbete grundar sig på allomfattande värderingar. Olika tolkningar av försoningen som Kristus utförde begränsar till exempel inte uppdraget som Kristus gav att vi ska ”älska vår nästa som oss själva”. Det är därför nödvändigt att skilja mellan hjälpaktioner och doktrinära läror och istället fokusera på en gemensam önskan att hjälpa de behövande. Goda och troende människor behöver inte ha exakt samma tro för att kunna utföra stora ting i sina medmänniskors tjänst.