Den högsta styrande enheten i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga är första presidentskapet, bestående av presidenten och hans två rådgivare. Dessa tre män har överinseende över hela kyrkans arbete i allt gällande riktlinjer, organisation och administration.
Den näst högsta styrande enheten i kyrkan är de tolv apostlarnas kvorum. Apostlarna verkar under ledning av första presidentskapet och har stora administrativa ansvarsuppgifter i det att de har överinseende över kyrkans tillväxt och utveckling i hela världen. Första presidentskapet och de tolv apostlarna ses av sista dagars heliga som profeter som får gudomlig uppenbarelse och inspiration för att leda kyrkan.
När en ny president ska utses i kyrkan sker detta enligt en särskild ordning som – anmärkningsvärt nog i dagens värld – inte visar några spår av intern lobbyverksamhet för ställning eller rang. Denna process, som av medlemmarna ses som en gudomligt uppenbarad ordning, sker utan någon som helst valkampanj, vare sig bakom kulisserna eller offentligt.
För övrigt är det inte bara strukturen i kyrkans organisation som styr denna process. Det finns också en djupt rotad tradition i kyrkan enligt vilken ett personligt eftertraktande efter ledarskap, oavsett nivå, är opassande. I stället läggs tonvikten på personlig värdighet och en ödmjuk villighet att tjäna när man blir ombedd.
När kyrkans president dör, sker följande:
1. Första presidentskapet upplöses automatiskt.
2. De två rådgivarna i första presidentskapet återgår till sina platser enligt anciennitetsordningen i de tolv apostlarnas kvorum. Anciennitetsordningen avgörs efter datumet då en person ordinerades till de tolv, inte efter ålder.
3. De tolv apostlarnas kvorum, som nu består av 14 personer och leds av senioraposteln, utgör nu kyrkans ledarskap.
4. Senioraposteln presiderar under ett möte då de tolv apostlarnas kvorum överväger två alternativ:
i. Ska första presidentskapet omorganiseras just nu?
ii. Ska kyrkan fortsätta att ledas av de tolv apostlarnas kvorum?
5. Efter en diskussion ges ett förslag som accepteras av de tolv apostlarnas kvorum.
6. Om förslaget att första presidentskapet ska omorganiseras accepteras, väljer de tolvs kvorum enhälligt en ny president för kyrkan. Den nya presidenten väljer två rådgivare och dessa tre blir det nya första presidentskapet. Genom hela kyrkans historia har den apostel som verkat längst alltid blivit kyrkans president när första presidentskapet ska omorganiseras.
7. Efter det att första presidentskapet har omorganiserats inröstas den apostel som verkat näst längst som president för de tolvs kvorum. När den apostel som verkat näst längst också har kallats till första presidentskapet som rådgivare, blir den apostel som efter denne verkat längst tillförordnad president för de tolv.
8. Presidenten för de tolvs kvorum avskiljer* tillsammans med resten av apostlarna kyrkans nya president genom formell handpåläggning.
Sedan kyrkan organiserades formellt den 6 april 1830 har det funnits 16 presidenter, inklusive president Thomas S. Monson.
*När kyrkans medlemmar tackar ja till att verka i ett visst ämbete blir de ”avskilda” till att göra det. Detta görs i enlighet med den bibliska sedvänjan handpåläggning. En prästadömsledare lägger händerna på huvudet på personen som ska avskiljas och ber en bön där han ger personen myndighet och förmåga att utföra sitt ämbetes plikter, samt ger en personlig välsignelse.