Därför inriktas kyrkans lärdomar, principer och program på gudomligt fastställda ansvarsuppgifter — att hjälpa medlemmarna följa Jesu Kristi evangelium, insamla Israel med hjälp av missionsarbete, ta hand om fattiga och behövande och bygga tempel där levande och döda kan återlösas genom heliga prästadömsförrättningar och förbund.
Församlings- eller grensrådet bör ha huvudrollen i det här arbetet. I början av det här nya året inbjuder vi varje ledare och medlem att begrunda kyrkans syfte att upphöja, och församlingsrådets möjlighet att påverka, välsigna och rädda vår himmelske Faders barn medan de hjälper medlemmarna att uppnå hans stora syfte att ’åstadkomma odödlighet och evigt liv för människan’. Vad innebär det för mig som ledare och medlem i ett råd, eller för mig som medlem i mitt ämbete? Hur kan jag bidra? Vem kan jag nå ut till och hjälpa och påverka?
I augusti förra året fick områdespresidentskapet en anmärkningsvärd andlig bekräftelse. När vi begrundade och bad om vad vi behövde göra som områdespresidentskap i Europa så fick var och en av oss en stark önskan att fördubbla antalet aktiva medlemmar i kyrkan i Europa under de kommande 10 åren. Vi besökte templet i en anda av bön och fasta och fick en stark bekräftelse av Anden. Den upplevelsen påverkar alla våra tankar, mål, planer och gärningar. Vi har under bön utformat en plan för området. Vi har suttit i råd som presidentskap och med våra områdessjuttio. Nu samråder vi i samordningsmöten med stavs- och missionspresidenter. Vi försöker nå ut till ’den enskilde’ varhelst vi kan och vi går hela tiden igenom och värderar våra ansträngningar.
Det här exemplet, på områdesnivå, har inspirerat många av våra stavs- och missionspresidenter. Vår inbjudan är att alla församlings- och grensråd i området Europa under bön ska söka efter inspiration om kyrkans upphöjande syfte. Herren lovade: ”Ha din glädje i HERREN, han skall ge dig vad ditt hjärta begär.” (Ps 37:4) Vi lovar att Herren välsignar er med heliga, gudomliga önskningar. När ni samråder, ber och söker bekräftelse så bekräftar Herren era önskningar på ett mäktigt sätt och ni kommer att kunna sätta upp mål för er och för församlingen. I Predika mitt evangelium står det: ”Målsättningar återspeglar vårt hjärtas önskningar och vår vision av vad vi kan uträtta. Genom mål och planer omvandlas våra förhoppningar till handling. Att sätta upp mål och planera är att handla i tro (s 150).”
Ni förväntas inte att ta våra mål och tillämpa dem direkt på er situation. Det är viktigt att ni lär er att under bön sätta upp egna mål och göra upp egna planer. När ni är eniga i rådet kommer ni att känna Herrens kraft i ert hjärta och i era församlingar och grenar. Ni får samma välsignelser som kyrkans medlemmar under Almas tid fick:
”Och han befallde dem att det inte skulle finnas några stridigheter bland dem, utan de skulle se framåt med en och samma blick, med en tro och ett dop, med sina hjärtan förenade i enighet och i kärlek till varandra. Och så befallde han dem att predika. Och på så sätt blev de Guds barn.” (Mosiah 18:21, 22)
En biskop är inte ensam. Det finns andra som är kallade att hjälpa honom. Alla som är kallade i den här kyrkan har myndighet från Gud. Vi inbjuds att förenas i våra själars frälsning och att se framåt som ett råd med ”en och samma blick, med en tro ... med [våra] hjärtan förenade i enighet och i kärlek till varandra”. Det är också så vi blir Guds barn.
I skrifterna finns mäktiga principer som kan tillämpas av församlings- och grensråd. Som med alla evangelieprinciper hjälper de oss att stärka vår tro på Jesus Kristus och bringar frälsning till vår själ. (Se L&F 4:4.)
Vi måste träffas ofta som ett råd med en önskan och en plan att hjälpa både ickemedlemmar och medlemmar att ”komma till Kristus” och att komma ihåg och hålla sina förbund:
”Dock befalldes Guds barn att ofta samlas och förenas i fasta och mäktig bön för deras själars välfärd som inte kände Gud.” (Alma 6:6)
Vi vill påminna kyrkans medlemmar om att vara trofasta sina förbund och vi inbjuder alla andra att lära sig om evangeliet, omvända sig och döpas:
”Jag ger nu en befallning till er som tillhör kyrkan, och till dem som inte tillhör kyrkan ger jag en inbjudan, och säger: Kom och bli döpta till omvändelse så att även ni kan få del av frukten från livets träd.” (Alma 5:62)
Vi inbjuder människor genom att be för dem och sedan genom att be dem komma, se och känna:
”Håll därför upp ert ljus så att det lyser för världen. Se, jag är det ljus som ni skall hålla upp — det som ni har sett mig göra. Se, ni märker att jag har bett till Fadern, och det har ni alla bevittnat. Och ni ser att jag har befallt att ingen av er skall gå härifrån, utan har snarare befallt att ni skall komma till mig för att ni skall kunna känna och se. På samma sätt skall ni göra för världen.” (3 Nephi 18: 24–25)
Vi får aldrig ge upp hoppet om någon:
”Dock skall ni inte driva bort honom från era synagogor eller era platser för tillbedjan, ty ni skall fortsätta betjäna sådana, ty ni vet inte om de inte kommer att återvända och omvända sig och komma till mig med helhjärtat uppsåt, så att jag kan hela dem. Och ni skall bli medlet att föra frälsning till dem. (3 Nephi 18:32)
Vi måste inbjuda människor ”den ene efter den andre”:
”Och det hände sig att mängden gick fram och stack sina händer i hans sida och kände märkena efter spikarna i hans händer och i hans fötter. Och detta gjorde de, och de gick fram den ene efter den andre till dess de alla hade gått fram och sett med sina egna ögon och känt med sina händer och visste med säkerhet och bar vittne om, att han var den som profeterna hade skrivit skulle komma.” (3 Nephi 11:15)
När vi tillämpar sanna principer stärks vårt vittnesbörd. Vi tillväxer i antal och styrka. Våra ungdomar håller sig aktiva och förbereder sig för en mission. Mindre aktiva medlemmar blir aktiva. Många fler av vår himmelske Faders barn blir medlemmar i kyrkan och får ta del av evangeliets välsignelser. Vi kommer att bli oerhört förbluffade över resultatet. (Se Helaman 3:25–26.)
En biskop i Sheffield i England hade en dröm i vilken han såg sin församling blomstra storligen. Som svar på sin dröm fick han ytterligare ett missionärspar, han avlöste sina två rådgivare och kallade en av dem som församlingens missionsledare och den andra som assistent till missionsledaren. Som församlingsråd utformade de en missionsplan för församlingen och satte upp ett mål om 24 dop under 2009. De var fast beslutna att inbjuda människor att bli aktiva igen. I januari 2009 kom det 100 personer till sakramentsmötena. De uppnådde sitt mål om 24 dop efter sex månader och snart kom det över 160 personer varje söndag. Vi är övertygade om att framgång kan och kommer att ske i varje församling där biskopen och församlingsrådet arbetar tillsammans i enighet.
Vi får se Sion blomstra och ”tillta i skönhet och i helighet. Hennes gränser (kommer att) utvidgas, hennes stavar (kommer att) stärkas. Ja, sannerligen säger jag er: Sion (kommer att) stå upp och klä sig i sina vackra kläder.” (L&F 82:14)