Gösta Vennerholm, ny patriark i Stockholms stav

En patriarkalisk välsignelse har två huvudsyften. För det första inspireras patriarken att tillkännage släktlinjen – vilken av Israels stammar vederbörande tillhör. För det andra uttalar patriarken, ledd av profetians ande, välsignelser som också kan innehålla löften, varningar och uppmaningar. (Se ”Om patriarkaliska välsignelser”, Liahona, mars 2004, s 18–21.) Medveten om behovet av andlig vägledning var det med en viss bävan som broder Vennerholm förberedde sig för att ge sin första välsignelse. ”De som kommer till mig har rätt att få sin patriarkaliska välsignelse från ett språkrör för Herren som inte störs av orättfärdighet”, säger han.

När vi talas vid har broder Vennerholm hunnit verka i sitt ämbete en tid och ser kallet som en stor välsignelse. ”En patriarkalisk välsignelse innehåller mycken uppmuntran och tröst och även löften som stärker tron, och det är en glädje att få uttala dem, särskilt till ungdomar som har livet framför sig. Den stärker tron på dem själva, på deras inre förmågor och på att de har en himmelsk Far och Mor som älskar dem, som känner dem väl och vet vad de kan och som är villiga att hjälpa dem.”

”Eftersom alla får en utskriven kopia av sin patriarkaliska välsignelse, kan den bli som en kompass, en Liahona, genom hela livet”, fortsätter broder Vennerholm. ”Men allt beror naturligtvis på personens trofasthet, och det påpekas ofta i en patriarkalisk välsignelse.”

En patriark ger oftast välsignelserna i det egna hemmet, och broder Vennerholm inbjuder medlemmarna att komma till hans och hustrun Barbros hem i Insjön i Dalarna. Då stavens geografiska område är stort, kan en del få svårt att ta sig dit, och därför ger han också, enligt överenskommelse per telefon, välsignelser i kapellet i Gubbängen.