Fastställandet av eviga mönster

EARL C TINGEY i presidentskapet för de sjuttios kvorum

Det finns vissa beslut som bara behöver fattas en gång. Efter att ha fattat beslutet behöver vi inte längre undra över hur vi ska handla i en viss situation i framtiden. Beslut utvecklar vanor eller mönster. Ordet mönster beskriver bäst det råd jag vill ge till de unga vuxna i kyrkan. Det är viktigt att ni, i er ålder och med era erfarenheter i livet, vet hur man fastställer mönster som leder till evig lycka.

Många av er har troligen använt ett mönster för att sy en klänning eller sätta ihop ett modellplan. Ordet mönster kan också betyda att matcha eller imitera eller följa en fastställd väg eller en föreskriven ordning.

Herren använder ordet mönster i en uppenbarelse som gavs till profeten Joseph Smith år 1831: ”Åter, jag skall giva eder ett mönster för allt, att I icke mån bliva förledda, ty Satan är lös i landet och söker att bedraga folken.” (L&F 52:14)

När den här uppenbarelsen gavs var kyrkan knappt ett år och det fanns vissa manifestationer av falska och vilseledande andar. Därför gav Herren klara instruktioner i det här kapitlet om att det finns ett fastställt
mönster att följa för alla förfaringssätt, förordningar och aktiviteter. Detta mönster skulle hjälpa de heliga att göra saker och ting på Herrens sätt.

Vår utmaning är att lära känna, förstå och följa Herrens ordning. Han har fastställt beprövade mönster som, om de åtföljs, hjälper oss att finna lycka i detta liv och hjälper oss också att kvalificera oss för evigt liv. Profeten Joseph Smith sade: ”Gud vistas i evigheten och ser icke på tingen som vi.”¹ Om vi kan börja se på tingen som vår himmelske Fader – och det kan vi göra genom att studera skrifterna, följa profeterna och ta emot personlig uppenbarelse – kan vi följa Herrens mönster och undvika en del av de missöden som kan hända i våra liv.

Låt oss undersöka sex gudomliga mönster som Herren vill att vi ska följa.

Moralisk renhet
Var rena. I över ett årtionde har första presidentskapet uppmuntrat kyrkans ungdom att följa riktlinjerna i en underbar liten broschyr som heter Vägledning för de unga. Den här broschyren innehåller normer som håller era sinnen och kroppar rena från världens synder.

Även om denna broschyr är riktad till ungdomen, vore det också bra för er unga vuxna att fortsätta följa råden som finns däri. Låt mig få berätta om en personlig erfarenhet jag hade av Vägledning för de unga.

Syster Tingey och jag bodde i Afrika. Jag skickades till Burundi, ett litet land i östra centrala Afrika. Flera trofasta familjer hade hållit möten i sina hem och de ville att missionärer skulle sändas till dem.

Jag träffade en fin gentleman som representerade regeringen. Jag förklarade för honom vilka vi var, vad vi lärde och hur folket i hans land skulle bli välsignat genom att kyrkan upprättades där. När jag var klar,
sade han: ”Jag kan inte se att det du berättat för mig skiljer sig på något sätt från det vi redan har i vårt land. Jag ser ingen anledning till att godkänna din begäran att missionärer ska få komma in i vårt land.”

Jag var förkrossad. Mitt möte var nästan över och om ett ögonblick skulle jag lämna hans kontor. Jag bad en tyst bön i mitt hjärta om att jag skulle komma på något att säga. Genast kom en tanke till mitt sinne. Jag tog fram min plånbok och tog fram ett litet exemplar av broschyren Vägledning för de unga, som jag alltid bar med mig. Under resten av besöket berättade jag snabbt för honom om hur alla ungdomar i vår kyrka har ett exemplar av den här broschyren. Jag läste upp några av ämnena och förklarade att vi lär våra tonåringar dessa mönster.

”Menar du att ni förväntar er av er kyrkas tonåringar att rätta sig efter dessa normer?” frågade han.

”Ja, och det gör de också”, svarade jag.

”Det är häpnadsväckande”, sade han. ”Vill du vara snäll och skicka mig några av de där broschyrerna så att jag kan dela ut dem till ungdomarna i min kyrka?”

Jag återvände till Johannesburg och skickade omkring 500 exemplar av broschyrerna på franska och engelska. Ungefär en månad senare fick vi officiellt erkännande från Burundis regering för kyrkan att komma in i landet.

Jag vet inte om min delaktighet i den händelsen hade någon större betydelse, men jag vet absolut att broschyren Vägledning för de unga snabbt erkändes av denne gode man som något av stort värde och sannolikt bidrog till att skaffa oss det officiella erkännandet.

Jag skulle vilja råda var och en av er att skaffa er ett eget exemplar av broschyren och leva efter riktlinjerna och normerna som beskrivs i den för att åtnjuta följande välsignelser som första presidentskapet lovar er:

”Vi lovar att när ni lever efter dessa normer och efter sanningarna i skrifterna, kommer ni att kunna utföra ert livsverk med större visdom och skicklighet och utstå prövningar med större mod. Ni kommer att ha den Helige Anden till hjälp. Ni kommer att känna er stolta över er själva och ha ett positivt inflytande på andra. Ni kommer att vara värdiga att besöka templet och ta emot heliga förordningar. Dessa välsignelser och många andra kan bli era.”²