Att bli sitt bsta jag

Av President Thomas S. Monson

En gng fr lnge sedan, och p en plats lngt borta, undervisade vr Herre och Frlsare Jesus Kristus folket och sina lrjungar om vgen och sanningen och livet. Han gav rd och uppmaningar med sina heliga ord. Han var ett levande fredme fr oss med sitt exemplariska liv.

Hans lrdomar och exempel fick Petrus att frga vad slags mn de borde vara. Under sin verksamhet p vstra halvklotet lade Herren Jesus Kristus till betydelsefulla ord nr han besvarade samma frga: Vad slags mn bren I d vara? Sannerligen sger jag eder: Sdana som jag r.

Att ska efter sitt bsta jag
Under sin jordiska verksamhet beskrev Mstaren hur vi br leva, hur vi br undervisa, hur vi br tjna och vad vi br gra fr att bli vrt bsta jag.

En av dessa lrdomar kommer frn Johannes evangelium i den heliga Bibeln: Filippus fann Natanael och sade till honom: Den som Mose har skrivit om i lagen och som profeterna har skrivit om, honom har vi funnit, Jesus, Josefs son, frn Nasaret.

Natanael sade till honom: Kan ngot gott komma frn Nasaret? Filippus svarade: Kom och se! Nr Jesus sg Natanael komma sade han om honom: Se, han r en verklig israelit. I honom finns inget svek.

Fr vr jordiska resa utgr aposteln Paulus rd himmelsk vgledning: Allt som r sant och vrdigt, rtt och rent, allt som r vrt att lska och uppskatta, ja, allt som kallas dygd och frtjnar berm, tnk p allt sdant. Sedan kom den avslutande uppmaningen: Vad ni har lrt och tagit emot, hrt och sett hos mig, det skall ni gra. D skall fridens Gud vara med er.

I skandet efter vrt bsta jag finns det ngra frgor som ger oss vgledning: r jag den jag vill vara? r jag nrmare Frlsaren i dag n jag var i gr? r jag nnu nrmare i morgon? Har jag mod att ndra mig till det bttre?

Vlj familjevgen
Det r dags att vlja en ofta bortglmd vg, den vg vi skulle kunna kalla familjevgen, s att vra barn och barnbarn verkligen kan tillvxa och n sin fulla potential. Det finns en internationell tidvattenstrm. Den fr med sig det outtalade budskapet: tervnd till era rtter, till era familjer, till lrdomar ni en gng ftt, till det liv ni en gng levde, till de frebilder ni ftt, ja, till era familjevrderingar. Ofta r det bara en frga om att komma hem komma hem till vindsrum som inte gs igenom s ofta, till dagbcker som sllan blir lsta, till fotoalbum som nstan glmts bort. Den skotske poeten James Barrie skrev: Gud har gett oss minnen, s att vi ska kunna ha junirosor under vrt livs december. Vilka minnen har vi av mor? Far? Far- och morfrldrar? Familjen? Vnner?

Vad har vi lrt av vra frfder? Fr mnga r sedan frgade en far ldste ElRay L Christiansen (1897 1975),assistent till de tolv apostlarna, vilket namnfrslag ldste Christiansen hade att ge till mannens nyinkpta bt. ldste Christiansen freslog: Du kan vl kalla den Sabbatsbrytaren? Jag r vertygad om att den tilltnkte seglaren begrundade huruvida hans stolthet och gldje skulle bli en sabbatsbrytare eller en sabbatshllare. Oavsett vad han beslutade, gjorde det utan tvekan ett bestende intryck p hans barn.

Det r i hemmet som vi for- mar vr instllning, vra djupt frankrade trosuppfattningar. Det r i hemmet som hoppet ges nring eller frstrs. Vrt hem ska vara mer n en tillflyktsort. Det br ocks vara en plats dr Guds ande kan vistas, dr vrldens problem stngs ute, dr krleken regerar och dr friden rder. En ung mor skrev till mig: Ibland undrar jag om jag verkligen har ngot inflytande p mina barn. Eftersom jag r ensamstende och mste ha tv jobb fr att kunna frsrja oss kommer jag ibland hem till kaos, men jag ger aldrig upp hoppet.

Mina barn och jag tittade p generalkonferensen p TV och du talade om bn. Min son sade: Mamma, du har redan undervisat oss om det. Jag sade:: Vad menar du? Och han svarade: Jo, du har lrt oss att be och visat oss hur man gr det, och fr ngra kvllar sedan gick jag till ditt rum fr att frga dig om ngonting och du stod p kn och bad till vr himmelske Fader. Om han r viktig fr dig, s blir han viktig fr mig. Brevet avslutades med orden: Man fr nog aldrig veta vilket inflytande man har frrn ett barn ser att man sjlv gr det som man har frskt lra barnet att gra.Vilken stor - slagen lrdom ett barn fick av sin mor.

Nr jag var liten gjorde jag p en mors dag en hpnadsvckande upptckt i Sndagsskolan, ngot som jag aldrig har glmt. Melvin, en blind broder i frsamlingen, en begvad sngare, stod vnd mot frsamlingen som om han sg allesammans. Han sjng That Wonderful Mother of Mine (Min underbara mor ). hrarnas hjrtan fylldes av ljusa, varma minnen. Mn tog fram sina nsdukar, kvinnors gon fylldes av trar.

Vi diakoner gick runt bland de frsamlade och gav en liten pelargon i en lerkruka till varje mor. Ngra av mdrarna var unga, ngra var medellders och ngra hll sig knappt kvar i livet i sin hga lder. Jag blev uppmrksam p att gonen hos varje mor var snlla gon. Alla mdrar sade tack .Jag knde andan i uttrycket: Nr ngon ger ngon annan en blomma, stannar blommans vldoft kvar p givarens hand. Jag har inte glmt det jag lrde mig d,, och det kommer jag aldrig att gra.

Ge vrt liv i tjnande
ren kommer och ren gr, men behovet av ett vittnes- brd om evangeliet fortstter att vara av strsta vikt. Nr vi gr mot framtiden fr vi inte glmma lrdomarna frn det frgngna. Vr himmelske Fader gav oss sin Son. Guds Son gav sitt liv. De begr av oss att vi ska ge vrt liv, s att sga, i deras gudomliga tjnst. Ska ni gra det? Ska jag? Ska vi? Det finns lrdomar att frmedla, det finns goda grningar att utfra, det finns sjlar att frlsa.

Lt oss minnas kung Benjamins rd: Nr I stn i edra medmnniskors tjnst, [ren ] I blott ...i eder Guds tjnst. Rck ut en hjlpande hand och rdda dem som behver er hjlp. Lyft dessa till den hgre och bttre vgen. Som vi sjunger i Primr: Led mig, std mig, g bredvid mig, s att jag en dag tervnda kan till Gud, om jag har lytt hans lag.8

Verklig tro r inte frbehllen barnen, utan gller alla. I Ordsprksboken str det: Frtrsta p HERREN av hela ditt hjrta, frlita dig inte p ditt frstnd. Rkna med honom p alla dina vgar, s skall han gra dina stigar jmna.9

Nr vi gr det, ska vi inse att vi har tjnat i hans heliga verk, att hans gudomliga avsikter har uppfyllts och att vi har bidragit till denna uppfyllelse.

Jag skulle vilja illustrera denna sanning med en personlig upplevelse. Fr mnga r sedan, nr jag verkade som biskop, knde jag att jag skulle hlsa p Augusta Schneider, en nka frn omrdet Alsace-Lorraine (Elsass-Lothringen) i Europa som talade mycket litet engelska, men hon talade flytande franska och tyska. Jag hlsade sedan p henne under jultiden i ratal efter det att jag frst hade ftt denna knsla. Vid ett tillflle sade Augusta: Biskop Monson, Jag har ngot som r mycket vrdefullt fr mig som jag skulle vilja ge dig. Hon gick till en speciell plats i sin enkla lilla lgenhet och tog fram presenten. Det var ett vackert filt- stycke, kanske 15 x 20 cm, p vilket hon hade fst sin mans medaljer som han hade ftt fr sin insats i de franska styr- korna under frsta vrldskriget. Hon sade: Jag vill att du ska ha den hr personliga klenoden som betyder s mycket fr mig. Jag protesterade artigt och sade att det mste finnas ngon slkting till henne som borde f den. Nej, svarade hon bestmt, presenten r din, fr du har en fransmans sjl.

En kort tid efter det att Augusta hade gett mig denna speciella gva lmnade hon jordelivet och tervnde till den Gud som gett henne livet. Ibland undrade jag vad hon menade med orden att jag hade en fransmans sjl .Jag hade ingen aning om vad det betydde, och det har jag fort- farande inte.

Mnga r senare hade jag frmnen att flja med president Ezra Taft Benson (1899 1994)till invigningen av templet i Frankfurt, detta tempel som skulle betjna med- lemmar som talade tyska, franska och hollndska. Nr jag packade fr resan knde jag mig manad att ta med medaljerna jag ftt i present, utan att veta vad jag skulle gra med dem. Jag hade haft dem i mnga r.

Under en invigningssession fr fransktalande, var templet fullsatt. Den sng och de budskap som framfrdes var underbara. Tacksamhet ver Guds vlsignelser fyllde varje hjrta. Jag sg i mina anteckningar fr ledandet av mtet att det fanns medlemmar frn Alsace-Lorraine som var med p sessionen.

Medan jag talade lade jag mrke till att organisten hette Schneider. Jag berttade drfr om min bekantskap med Augusta Schneider, gick s fram till orgeln och gav organisten medaljerna, tillsammans med en uppfordran att efter- som han hette Schneider s hade han ett ansvar att flja upp namnet Schneider i sin slktforskning. Herrens Ande bekrftade i vra hjrtan att detta var en speciell session. Broder Schneider hade svrt att gra sig redo fr att spela det avslutande stycket p invigningssessionen, s pverkad var han av Anden som vi knde dr i templet.

Jag visste att denna hgt vrderade gva ja,, nkans skrv, fr det var allt Augusta Schneider hade gavs till en som skulle se till att mnga med en fransmans sjl nu skulle ta emot de vlsignelser som det heliga templet ger, bde fr dem som lever och fr dem som har lmnat jordelivet.

Jag vittnar om att fr Gud r allting mjligt. Han r vr himmelske Fader. Hans Son r vr terlsare. Nr vi strvar efter att lra oss hans sanningar och sedan att leva efter dem, kommer vra liv och andras liv att vlsignas rikligen.

Jag frkunnar allvarsamt att Gordon B Hinckley r en sann profet fr vr tid och att han vgleds i det stora verk som gr framt under hans ledarskap.

M vi alltid komma ihg att lydnad mot Guds bud ger de utlovade vlsignelserna. M vi var och en gra oss berttigade att f dessa.

Frslag till hemlrare

Efter att under bn ha studerat budskapet kan ni dela med er av det p ett stt som uppmuntrar dem ni undervisar att delta. Hr fljer ngra exempel.

1. Ta med fljande freml (eller liknande) p besket: en spegel, en bild av ett hem, ett trdgrdsredskap. Ls 3 Nephi 27:27 och frga vad det hr skriftstllet kan ha att gra med dessa tre freml. Bertta att president Monson lr oss tre stt att bli lika Jesus Kristus. Medan ni studerar varje avsnitt av artikeln anvnder ni motsvarande freml som visuell pminnelse om lrdomen. (Anvnd till exempel spegeln till-sammans med avsnittet Att ska efter sitt bsta jag.)

2. President Monson frgar: Vad har vi lrt oss av vra frfder? terge ett exempel ur artikeln. Stll sedan frgor till familjemedlemmarna om sdant de lrt av sin egen familj. Uppmana dem om lmpligt att skriva ner berttelser som tillgg till sin slkthistoria.

3. Efter att ha gtt igenom budskapet frgar du: Vad gr intryck p er i president Monsons budskap? Vad tror ni president Monson vill att vi ska lra oss av det hr budskapet? Vad tror ni president Monson vill att vi ska gra som resultat av dessa lrdomar?