Tusen trdar av krlek

Frldraskap r vrldens strsta utmaning. Faktum r att nr det gller frldraskap finns det lika mnga uppfattningar om detta mne som det finns frldrar, men det finns f som gr ansprk p att ha alla svar. Jag hr frvisso inte till dem.

Jag tycker att det finns fler framstende unga mn och kvinnor ibland oss just nu n ngon gng tidigare i mitt liv. Detta frutstter att de flesta av dessa dla ungdomar har kommit frn goda hem och har hngivna, krleksfulla frldrar. nd anser de mest samvetsgranna frldrar att de har gjort vissa misstag. Nr jag en gng gjorde en tankls handling, minns jag hur min mor utropade: Vad gjorde jag fr fel?

Herren har befallt: Uppfostra edra barn i ljus och sanning.1 Fr mig finns det ingen viktigare uppgift fr mnniskan. Att vara far eller mor r inte enbart en stor utmaning utan ocks en gudomlig kallelse. Det r ett arbete som fordrar helgelse. President David O McKay (18731970) sade att frldraskapet r det strsta frtroende som ngonsin getts till mnniskor.2

En stor utmaning
F utmaningar r strre n att vara en god frlder, men samtidigt r det inte mycket som kan erbjuda strre mjligheter till lycka. Skerligen kan inget viktigare arbete utfras i denna vrld n att hjlpa vra barn att bli gudfruktiga, lyckliga, rliga och produktiva. Frldrar kan inte finna strre gldje n nr barnen hedrar dem och deras undervisning. Det r frldraskapets hrlighet. Johannes vittnade: Ingenting glder mig mer n att hra att mina barn lever i sanningen.3

Att undervisa, uppfostra och utbilda barn krver enligt min sikt mer intelligens, intuitiv frstelse, dmjukhet, styrka, visdom, andlighet, uthllighet och hrt arbete n ngon annan uppgift vi kan f i livet. Detta gller i synnerhet nr den moraliska grunden fr heder och anstndighet uppluckras omkring oss. Fr att vi ska f ett framgngsrikt hem mste vrderingar frmedlas, och det mste finnas regler, normer och bestmdhet. I mnga samhllen fr frldrarna fga std fr sin undervisning och sitt uppehllande av moraliska vrderingar. Ett antal kulturer hller p att gra sig av med nstan alla vrderingar, och mnga
ungdomar i dessa samhllen hller p att bli moraliska cyniker.

Det bsta vi kan gra
Nr hela samhllen frfaller och mister sin moraliska identitet och s mnga hem splittras, r det bsta vi kan gra att lgga strre vikt vid undervisningen av den kommande generationen vra barn. Fr att kunna gra detta mste vi frst och frmst stdja barnens viktigaste lrare. Dessa r frmst frldrarna och andra slktingar. Den bsta omgivningen br vara hemmet. P ngot stt mste vi anstrnga oss n mer att strka vra hem, s att de blir helgedomar till skydd mot den osunda, genomtrngande moraliska rtan omkring oss. Harmoni, gldje, frid och krlek i hemmet kan bidra till att ge barnen den inre styrka som krvs fr att klara av livets svrigheter. Barbara Bush, hustru till USA:s fre detta president George Bush, sade en gng fljande till avgngsklasserna vid Wellesley College: Vilken tidslder vi n lever i, hurdana tiderna n r, r det en sak som aldrig frndras: Fder och mdrar, om ni har barn, mste dessa komma frst. Ni mste lsa fr era barn och krama era barn och lska era barn. Er framgng som familj, vr framgng som samhlle, r inte beroende av vad som sker i Vita huset, utan vad som sker inom ert hems vggar.4

Av en god far och mor krvs det att han eller hon skjuter upp mnga av sina egna behov och nskeml till frmn fr sina barns behov. Till fljd av detta offer utvecklar goda frldrar en del karaktr och lr sig att tillmpa de osjlviska sanningar som Frlsaren sjlv frkunnade. Jag har den strsta respekt fr ensamstende frldrar som kmpar och uppoffrar sig och som frsker hlla samman familjen mot nstan vermnskliga odds. De br ras och hjlpas i sina hjltemodiga anstrngningar. Men moderns eller faderns uppgift r mycket lttare nr det finns tv fungerande frldrar i hemmet. Barn stter ofta bda frldrarnas styrka och visdom p prov. Fr ett antal r sedan intervjuades biskop Stanley Smoot av president Spencer W Kimball (18951985). President Kimball frgade: Hur ofta har ni familjebn? Biskop Smoot svarade: Vi frsker ha familjebn tv gnger om dagen, men i genomsnitt blir det en gng om
dagen.

President Kimball svarade: Tidigare kanske det rckte med familjebn en gng om dagen. Men i framtiden rcker det inte om vi ska kunna rdda vra familjer. Jag undrar om sporadiska hemaftnar kommer att frsl i framtiden. Kommer de att kunna ge vra barn tillrcklig moralisk styrka? I framtiden kanske familjens tillflliga studier i skrifterna inte rcker fr att bevpna vra barn med den dygd som behvs fr att st emot det moraliska frfall som rder i deras omgivning. Var i hela vrlden ska barnen lra sig kyskhet, redbarhet, rlighet och mnsklig anstndighet, om inte i hemmet? Dessa vrderingar frstrks naturligtvis i kyrkan, men frldrarnas undervisning r mer bestndig.

Nr frldrar frsker lra sina barn att undvika fara, duger det inte att de sger till barnen: Vi r erfarna och kloka och frstr oss bttre p vrlden. Drfr kan vi g nrmare klippkanten n ni. Hyckleri frn frldrarnas sida kan gra barnen cyniska och skeptiska till undervisningen i hemmet. Nr frldrarna till exempel ser filmer som de frbjuder sina barn att se, minskar frldrarnas trovrdighet. Om barnen frvntas vara rliga, mste frldrarna vara rliga. Om barnen frvntas vara dygdiga, mste frldrarna vara det. Om ni vntar er att era barn ska leva hedervrt, mste ni sjlva leva p samma stt.

vriga vrderingar som barnen br f lra sig r bland annat respekt fr andra, frst och frmst barnets egna frldrar och slktingar; respekt fr andra mnniskors trossymboler och patriotism; respekt fr lag och ordning; respekt fr andra mnniskors egendom; respekt fr auktoritet. Paulus pminner oss om att barnen frst och frmst (br) lra sig att visa vrdnad fr sin egen familj.5

Lmplig disciplin
En av de svraste utmaningarna fr frldrar r att fostra barnen p rtt stt. Barnuppfostran r ngot s individuellt. Varje barn r annorlunda och unikt. Det som fungerar med det ena barnet kanske inte fungerar med det andra. Jag vet inte vem som r klok nog att avgra vilken fostran som r fr strng eller fr eftergiven utom barnens egna frldrar, som lskar dem allra mest. Det r en frga om bn och urskillning fr frldrarna. Den vergripande och underliggande principen mste helt visst vara att barnens fostran mer ska motiveras av krlek n av bestraffning.

Brigham Young (18011877) gav oss rdet: Om ni mste tillrttavisa en person, gr det aldrig utan att kunna ge motsvarande trst och lindring.6 Vgledning och fostran r emellertid ngot oundgngligt fr uppvxande barn. Om frldrarna inte fostrar sina barn, kommer andra mnniskor sedan att fostra dem p ett stt som frldrarna inte tycker om. Utan fostran kommer barnen inte att respektera hemmets regler, och inte heller samhllets.

En huvudorsak till fostran r att undervisa om lydnad. President David O McKay sade: I de fall frldrarna inte lyckas lra barnen lydnad i hemmet, kommer samhllet att krva och att f detta. Drfr r det bttre att hemmet med dess vlvilja, medknsla och frstelse lr barnet lydnad istllet fr att hjrtlst verlmna honom t den brutala, knslolsa fostran som samhllet ger om hemmet inte redan uppfyllt sina skyldigheter.7

Lr barnen att ta ansvar
Nr vi lr barnen sjlvdisciplin och ansvarsknsla r det viktigt att vi lr dem arbeta. Under vr uppvxt liknar mnga av oss mannen som sade: Jag tycker om arbete; det fascinerar mig. Jag kan sitta och titta p det i timmar.8 De som bst kan lra ut arbetets princip r n en gng frldrarna sjlva. Fr mig blev arbetet en gldje nr jag frn brjan arbetade tillsammans med min far, farfar, mina farbrder och mina brder. Jag var skert ofta till strre besvr n till hjlp, men minnena r fina och de lxor jag lrde mig r vrdefulla. Barn behver lra sig ansvarsknsla och sjlvstndighet. Tar sig frldrarna personligen tid med att visa och frklara, s att barnen enligt Lehis ord kan handla av sig sjlva, utan att lta sig pverkas?9

Luther Burbank, en av vrldens frmsta trdgrdsexperter, har sagt: Om vi inte hade gnat vra vxter strre uppmrksamhet n vra barn, skulle vi nu leva i en djungel av ogrs.10

Barnen har ocks frmnen att ha moralisk handlingsfrihet, genom vilken vi alla fr mjlighet att framtskrida, vxa och utvecklas. Samma handlingsfrihet tillter ocks att barnen ibland vljer sjlviskhet, slseri, njutningslystnad och sjlvfrstrelse. Barn vljer ofta denna handlingsvg som mycket sm.

Lt de frldrar som varit samvetsgranna, krleksfulla och angelgna och som har levt enligt rttfrdighetens principer s gott de kunnat, finna trst i vetskapen om att de r goda frldrar, trots det som ngra av deras barn har gjort. Barnen sjlva har ansvar att lyssna, lyda och lra av undervisningen.
Frldrarna kan inte alltid svara fr alla sina barns felaktiga handlingar, fr de kan inte garantera barnens goda uppfrande. Enstaka barn skulle till och med stta Salomos visdom och Jobs tlamod p prov.

De frldrar som r frmgna eller alltfr slpphnta har ofta srskilda svrigheter. P stt och vis hller somliga barn i dessa omstndigheter sina frldrar som gisslan genom att lta bli att stdja frldrarnas regler, tills frldrarna ger efter fr barnens krav. ldste Neal A Maxwell (19262004) i de tolv apostlarnas kvorum sade: De som gr alltfr mycket fr sina barn upptcker snart att de inte kan gra ngonting med sina barn. Vldigt mnga barn fr s mycket gjort fr sig, att de nstan kncks.11 Det tycks ligga i mnniskans natur att inte till fullo uppskatta materiella saker som vi inte sjlva har frtjnat.

Det ligger en viss ironi i att somliga frldrar r s angelgna om att deras barn ska accepteras av och vara populra bland kamraterna trots att de r rdda fr att deras barn ska gra samma sak som kamraterna gr.

I allmnhet r det de barn som fattar beslutet att avst frn narkotika, alkohol och sex utom ktenskapet, som har tagit till sig de starka vrderingar frn hemmet som frldrarna efterlevt. Nr de stlls infr svra beslut, fljer de troligen frldrarnas undervisning istllet fr kamraternas exempel eller medias spetsfundigheter nr de glamoriserar alkohol, sex utom ktenskapet, otrohet, orlighet och andra laster. De r som Helamans tv tusen unga sner, som av sina mdrar [hade] lrt, att om de icke tvivlade, skulle Gud frlsa dem frn dden.12 Och de upprepade sina mdrars ord ... och sade: Vi tvivla ej p att vra mdrar visste det.13

En fast tro p gudomen
Vad som tycks bidra till att befsta frldrarnas undervisning och vrderingar i barnens liv r en fast tro p gudomen. Nr denna tro blir en del av deras sjl, fr de inre styrka. Av allt som r viktigt att lra barnen, vad br frldrarna d vlja? Skrifterna sger oss att frldrarna ska lra sina barn tro p Kristus, den levande Gudens Son, dopet och den Helige Andens gva samt lran om omvndelse.14 Dessa sanningar mste lras ut i hemmet. Skolorna kan inte undervisa om dem och inte heller fr de ngot std frn regeringen eller samhllet. Naturligtvis kan kyrkans program vara till hjlp, men den effektivaste undervisningen sker i hemmet.

Frldrarnas undervisningsstunder behver inte vara stora eller dramatiska eller kraftfulla. Vi lr oss detta av lromstaren. En frfattare sade fljande om Frlsaren:
Hela sknheten i Kristi liv r bara den samlade sknheten hos sm obemrkta vackra handlingar, som nr han talade med kvinnan vid brunnen; nr han visade den rike unge mannen p den regirighet som smugit sig in i hans hjrta och utestngde honom frn himmelriket; nr han lrde en liten skara efterfljare att be; nr han gjorde upp eld och stekte fisk, s att hans lrjungar kunde f frukost d de kom i land efter att ha fiskat hela natten frusna, trtta och missmodiga. Allt detta, frstr ni, belyser verkligen [Kristi] engagemang s konkret, s fokuserat, s angelget om det lilla.15

Och s r det att vara frlder. Smsakerna r allt det stora som vvs in i familjevven med tusen trdar av krlek, tro, sjlvdisciplin, uppoffring, tlamod och arbete.

Det finns ngra stora andliga lften som frldrar kan f. Det r samma gudomliga lften som gavs till deras stndaktiga frfder som delt hll sina frbund. Frbund som ihgkommits av frldrar kommer att ihgkommas av Gud. Barnen kan sledes bli frmnstagare och arvtagare till dessa stora frbund och lften. Detta sker drfr att de r frbundets barn.16

Gud vlsigne de kmpande, uppoffrande, hedervrda frldrarna i denna vrld. M han i synnerhet hedra de frbund som hlls av trofasta frldrar bland vrt folk och vaka ver dessa frbundsbarn.

SLUTNOTER

1. L&F 93:40.
2. yrkans presidenters lrdomar: David O McKay, s 157.
3. 3 Joh 1:4.
4. Text of Mrs. Bushs Speech, Washington Post, 2 jun 1990, del C, s 4.
5. 1 Tim 5:4.
6. Kyrkans presidenters lrdomar: Brigham Young, s 219.
7. The Responsibility of Parents to Their Children (broschyr, inget datum), s 3.
8. Jerome Klapka Jerome, The International Dictionary of Thoughts (1969), s 782.
9. 2 Nephi 2:26.
10. Elbert Hubbards Scrap Book (1923), s 227.
11. The Man of Christ, Ensign, maj 1975, s 101.
12. Alma 56:47.
13. Alma 56:48.
14. L&F 68:25.
15. Charles Henry Parkhurst, Leaves of Gold (1938), s 177.
16. Se 3 Nephi 20:2526; Orson F Whitney, Conference Report, apr 1929, s 110111.

1. Sg till familjen att en fristad r en plats dr man r skyddad frn fara eller oroligheter. Be alla rita en bild av hur de tror att en fristad ser ut. Frga dem vad de ritade och varfr det r en fristad. Ls hgt frsta stycket under rubriken Det bsta vi kan gra. Hur kan vrt hem vara en fristad?
2. Ls hgt frsta meningen i det hr budskapet. terge sedan vad president Faust sade r ngra av frldraskapets utmaningar. Be familjemedlemmarna ge frslag p hur frldrarna kan mta dessa utmaningar. Vilka rd frn president Faust kan familjen tillmpa under de kommande mnaderna?
3. Ls tillsammans avsnitten Lr barnen att ta ansvar och En fast tro p gudomen och gr en lista p vad president Faust sade att barn behver lra sig. Vlj ett eller tv av dessa mnen som ni kan diskutera. Du kan ta med ngra skriftstllen i diskussionen. Br vittnesbrd om vlsignelserna av att undervisa och f lra sig om evangeliet i hemmet.