President James E Faust, andre rådgivare i första
presidentskapet, dog i sitt hem tidigt den 10 augusti, omgiven av
sin familj.
President Faust, 87 år, hade verkat i första presidentskapet sedan
1995 och som generalauktoritet i 35 år. I ett uttalande från kyrkan
sades det att president Faust dog av "åldersrelaterade
orsaker".
Hans begravning hölls kl 12.00 tisdagen den 14 augusti i Tabernaklet i Salt Lake City.
Några av hans sista engagemang utanför hemmet var att närvara vid Pionjärdagens minneskonsert med Tabernakelkören den 20 juli och en födelsedagsmottagning som hölls till hans ära i kyrkans kontorsbyggnad den 31 juli. En del av dagen tillbringade han på sitt kontor.
President Faust utsågs till andre rådgivare i första presidentskapet den 12 mars 1995.Han sade en gång till Church News att han hoppades på att hellre bli ihågkommen "som en arbetshäst i riket, än som en showhäst".
Den vördnadsvärda apostelns önskan har uppfyllts --- till en del. Han levde verkligen sitt liv med en arbetares håg. President Fausts uppväxt på landsbygden var tydlig i hans otröttliga tjänande inom kyrkan och yrket. Arbete var hans pålitliga vän och ständiga följeslagare.
Men president Faust kommer också att ihågkommas för sin förfining --- en välutbildad, eftertänksam man, kapabel att bära många olika hattar på samma belevade sätt. Advokat. Affärschef. Allmänhetens tjänare. Soldat. Missionär. Ledare i kyrkan. Make, far, far- och morfar.
"Han är en man med balans i livet ... Det finns inget som fattas, som jag skulle önska hos broder Faust", sade president Gordon B Hinckley som verkade tillsammans med president Faust i första presidentskapet mellan 1995 och 2007. (James B Bell, In the Strength of the Lord - the Life and Teachings of James E. Faust, Deseret Book Company, Salt Lake City, Utah, 1999, s 230)
James Esdras Faust föddes den 31 juli 1920 i Delta i Utah. Hans
föräldrar var George A och Amy Finlinson Faust. Familjen Faust hade
pionjärer i släkten och unge James var tacksam förmånstagare till
ett arv av tro och tjänande i evangeliet. Bland hans stamfäder
fanns kyrkans första biskop, Edward Partridge, samt en rådgivare
till profeten Joseph Smith, aposteln Amasa M Lyman.
År 1933 tog 19-årige James E Faust emot en missionskallelse till
Brasilien. Det var när missionärsarbetet just hade påbörjats i
Sydamerika. Arbetet kunde vara trögt. Missionärerna, bland annat
äldste Faust, fick inte uppleva den slags tillväxt som så småningom
nedtecknades i Latinamerika. Under ett särskilt trögt år av
president Fausts treåriga mission utfördes bara tre omvändelsedop
bland de 70 missionärer som verkade i Brasilien. Ändå arbetade han
och hans medmissionärer flitigt. De som tog emot deras budskap,
sade han, visade sig bli några av de utvalda under kyrkans första
år i Brasilien.
"Vårt arbete på den tiden var fruktlöst och svårt", sade president Faust om sin mission under generalkonferensen i oktober 2000. "Vi kunde inte föreställa oss att Herren skulle utgjuta sin Ande i så stora mått som han gjort över (Brasilien) och i grannländerna i Sydamerika, Centralamerika och i Mexico sedan den tiden."
Han bytte ut missionärskostymen mot soldatuniform 1942 när han värvades till Förenta staternas flygvapen under andra världskriget. Mitt under krigets oroande larm fann president Faust återigen tröst i Herrens ande. Vid ett tillfälle var han den enda medlemmen i kyrkan som tjänstgjorde på en båt som var på väg till Söderhavet. På söndagarna letade president Faust upp en plats på båten där han kunde sjunga från en psalmbok i pocketformat, läsa skrifterna och be. "För det mesta gick jag fram till fören på båten, ute på öppna däcket, där min sång överröstades av vågorna, och jag hade mitt eget möte så gott jag kunde", sade han till Church News 1985.
Under en kort permission 1943 gifte han sig med en flicka som han känt sedan high school, Ruth Wright, i Salt Lake-templet. De blev sedermera föräldrar till tre söner och två döttrar. Broder och syster Faust har efterhand välkomnat 25 barnbarn och 28 barnbarnsbarn till familjen.
År 2005 fick syster Faust frågan av Church News hur det hade varit att leva med president Faust.
"Det kunde inte ha varit bättre", svarade hon. "Jag hittade en bra en, och har alltid velat behålla honom. Det smartaste jag har gjort i hela mitt liv var att gifta mig med honom."
President Faust var son till en advokat och domare och drogs naturligt mot en yrkesbana inom juridiken. Efter att ha tagit doktorsexamen vid University of Utahs juridikskola 1948, arbetade han som advokat i Salt Lake City tills han blev kallad som assistent till de tolv den 6 oktober 1972.
Att verka i allmänhetens tjänst var en viktig del av president Fausts liv under hans yrkesverksamhet. Han verkade som demokrat-medlem i Utahs folkrepresentation mellan 1949 och 1951. Han verkade också som rådgivare för American Bar Journal och var president för Utahs advokatsamfund mellan 1962 och 1963. Han utsågs också av president John F Kennedy till en kommitté av advokater som arbetade med civila rättigheter och rasfrågor.
President Fausts livslånga, hängivna arbete i kyrkan har välsignat otaliga människors liv. Innan han blev generalauktoritet verkade han som rådgivare till en biskop, biskop, högrådsmedlem, rådgivare till en stavspresident, stavspresident och regionrepresentant. Han övergick utan ansträngning till heltidstjänande i kyrkan när president Harold B Lee kallade honom som assistent till de tolv.
"President Lee sade att jag kunde låta min namnskylt sitta kvar på dörren till advokatbyrån", sade president Faust. "Men jag sade till honom att jag hade kallats, att jag hade satt handen till plogen, och att jag aldrig ville se tillbaka."
Han inledde obesvärat sin ämbetstid som "arbetshäst" i evangeliet --- reste runt världen och tjänade medlemmarna i en stadigt växande global kyrka. President Faust inröstades som medlem i presidentskapet för de sjuttios första kvorum den 1 oktober 1976. Två år senare intog han sin plats i de tolvs kvorum, den stol som lämnats ledig den 19 augusti 1978 då äldste Delbert L Stapley avled.
"Ingen har någonsin antagit denna kallelse med en större känsla av otillräcklighet än vad jag gör nu", sade den nya aposteln under generalkonferensen i oktober 1978. "Jag förstår att ett huvudsakligt krav på det heliga apostlaämbetet är att vara ett personligt vittne om Jesus som Kristus och den gudomlige Återlösaren. Kanske är jag enbart av detta skäl kvalificerad. Sanningen har tillkännagivits för mig genom Guds Andes obeskrivliga frid och kraft."
I president Fausts biografi nämner president Gordon B Hinckley sin väns värdefulla apostoliska bidrag.
"Som medlem av de tolv var broder Faust en man med starka åsikter och mod nog att yttra dem. Jag har aldrig funnit att han irrat bort från rätt spår, och det är därför jag bad honom verka som min andre rådgivare --- därför att jag uppskattade detta bland hans många andra dygder. Han har ett utmärkt skärpt sinne och är en mycket eftertänksam man. Han tänker innan han talar. Han skjuter inte bara från höften. Han tänker igenom saker och ting, eller ställer frågor för att samla fakta så att han inte hamnar i något bryderi. Han är fullkomligt pålitligt på alla sätt. Man behöver inte bekymra sig för broder Faust."
President Faust påbörjade sin ämbetstid i första presidentskapet och kallades som andre rådgivare den 12 mars 1995. Vid sidan av president Hinckley och andre rådgivaren president Thomas S Monson fick han ta del av en anmärkningsvärd period i kyrkans historia, kännetecknad av ivrigt tempelbyggande och fortsatt tillväxt.
När en ödmjuk president Faust firade sin 85:e födelsedag 2005 sade han till Church News att det enda han hade ångrat något var att han inte hade gjort bättre ifrån sig och tjänat andra mer.
"Jag har haft ett underbart, rikt liv", sade han vid samma tillfälle. "Jag har välsignats långt mer än vad jag har förtjänat. Om jag skulle leva om mitt liv så skulle jag i stort sett leva som jag har gjort hittills. Det är inte mycket som jag skulle ändra på."