Vår himmelske Fader skapade jorden som ett hem för sina barn där vi lär och utvecklas. Han gav oss frisk luft, böljande vatten och bördiga fält. Han skapade panoraman av andlöst vackra toppar och grönskande dalar. Han målade slående bilder som gör oss förundrade och vördnadsfulla.
Men hans skapelse är mer än vacker bild. Den är en värld överflödande av livgivande jord, årstider och resurser som sörjer för en mångfald av växter och djur. Med sin egen idylliska uppväxt i åtanke, sa Spencer W. Kimball, tidigare president för Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga: ”Detta är en fantastisk jord på vilken vi befinner oss.”1 I Guds storslagna plan är jorden en helig plats för jordelivet. Den är en makalös gåva från en kärleksfull himmelsk Fader. Och ändå speglar människans handlande mot jorden ofta en sedeslös människas i stället för en tacksam förmånstagares.
Kyrkans lära är otvetydig – vi har alla ett ansvar att ta hand om Guds majestätiska skapelse och använda dess resurser ”med omdöme, inte omåttligt, inte heller genom rofferi” (L&F 59:20).
Jorden är sårbar och vi är ansvariga inför Gud för hur vi behandlar och använder den. Överdriven konsumtion besudlar Guds hav. Meningslöst slöseri svärtar ner hans luft. Skapelsen jämrar sig under oket av hänsynslöshet och eftergivenhet som försummar både den utsatta jorden och jordens utsatta. Gud förväntar sig att vi tar hand om hans förunderliga skapelser, inklusive hans barn.
”Vad ska vi göra som förmånstagare till den gudomliga skapelsen?” frågar Russell M. Nelson, president för Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. ”Vi bör ta hand om jorden, förvalta den klokt och bevara den för framtida generationer. Och vi måste älska och ta hand om varandra.”2
När allt kommer omkring är jorden Guds egendom. Grundläggande moraliska plikter får oss att handla som goda förvaltare och inte skada det som tillhör Gud. Vi bör behandla hans skapelse med den stora omsorg den förtjänar och använda jordens överflöd i enlighet med gudomliga föreskrifter och kloka bevarandeprinciper.3
President Kimball sa: ”Herren har givit oss en fantastisk värld och förväntar sig rättfärdighet och lydnad mot sina bud i gengäld. Men när jag ser på hur detta folk uppträder i jämförelse med vad som förväntas av det, blir jag chockerad och skrämd.”
Han fortsatte: ”Jag har genom åren rest långa sträckor i olika uppgifter, och när jag färdas genom det underbara landskapet eller flyger över vidsträckta vackra områden av vårt jordklot, jämför jag denna skönhet med många av människornas mörka och eländiga sedvänjor, och jag har känslan att den goda jorden knappt kan uthärda vår närvaro därpå.”4 President Kimball lärde att ”förorening av sinne, kropp och miljö” inte är behagligt i Guds ögon.
Miljön. Naturen. Bevaring. De här och andra ord har politiska undertoner. Men Guds skapelse är större än politik. Kyrkans lära i det här ämnet ger inga specifika beteendemässiga riktlinjer. Inte heller föreskriver läran vilka politiska partier eller frågor man ska stödja. Vi lovordar dem som arbetar för att ta hand om jorden på sätt som är i harmoni med evangeliets principer. Olika politiska program innehåller förnuftiga tillvägagångssätt för att ta hand om jorden och Guds skapelser. Kyrkan inser att ett lämpligt förvaltarskap ser ut på olika sätt beroende på individuella omständigheter.
Som svar på frågan hur han styrde kyrkan och dess medlemmar, myntade profeten Joseph Smith de berömda orden: ”Jag lär dem rätta principer, sedan styr de sig själva.”5 På det hela taget följer kyrkan det tillvägagångssättet. I en global kyrka är lärosatser om jordens förvaltarskap inriktade på principer i stället för detaljerade anvisningar som skiljer sig åt från plats till plats och från person till person. Kyrkan litar på att medlemmarna balanserar konkurrerande hänsynstaganden och handlar i harmoni med sunda lärosatser i sin strävan att följa Jesu Kristi evangelium.
Kyrkans medlemmar och alla Guds barn kan ha nytta av att begrunda nutida profeters ord och det som skrifterna lär om jorden, dess syfte och hur Gud förväntar sig att vi tar hand om den. I en uppsats om evangelieämnen som kyrkan nyligen publicerade angående det här ämnet, uppmanas medlemmarna att ”anta en livsstil och personliga vanor som respekterar skapelsen”. Kyrkan har också uppmanat medlemmarna att där så är lämpligt underhålla och ”städa de platser där du bor, arbetar och dyrkar Gud. Gör din egen bostad vackrare och mer inspirerande.”6 I Mormons bok står det att ”jorden och allt som finns på dess yta … vittnar om att det finns en högste Skapare” (Alma 30:44). Det misshagar Gud när vi vanställer eller medvetet förstör det här vittnet om hans kärlek till sina barn.
Vi är obönhörligt bundna till den här jorden. Vår ovarsamhet fördömer den; vår rättfärdighet välsignar den. Dess hälsa påverkar vår hälsa. Våra bestämmelser är bundna till varandra – vi har en gemensam Skapare.
Vi bör leva för framtida generationer, inte bara vår egen. Det innebär att vi lär oss om jorden och har en ansvarsfull relation till den. Vi kan bli kunniga, engagerade, och anpassa oss till sund vetenskap. Det här är sannerligen en ”fantastisk jord” och den förtjänar vår yttersta omsorg. I slutändan är vår inställning till skapelsen en reflektion av vår inställning till vår Skapare.7
1 Spencer W. Kimball, ”De falska gudar vi dyrka”, Nordstjärnan, aug. 1977 (engelska).
2 Russell M. Nelson, ”Skapelsen”, generalkonferensen i april 2000 (engelska).
3 Se Marcus B. Nash, ”Righteous Dominion and Compassion for the Earth” (tal hållet under det 18:e årliga Stegner Center-symposiet, 12 apr. 2013), MormonNewsroom.org.
4 Spencer W. Kimball, ”De falska gudar vi dyrka.”
5 Kyrkans presidenters lärdomar: Joseph Smith (2007), s. 283.
6 ”Environmental Stewardship and Conservation”, Gospel Topics, topics.lds.org.
7 I T.S. Eliots The Idea of a Christian Society, skriver han: “En felaktig inställning till naturen antyder, någonstans, en felaktig inställning till Gud.”
RELATERADE ÄMNEN