Pressmeddelande

Ett uppfyllt löfte

6 juli 1926 --- 21 juli 2004

Som soldat under tung fiendebeskjutning under andra världskriget lovade Neal A Maxwell att om Herren skulle bevara hans liv så skulle han ägna detta liv åt Herrens tjänst.

Herren räddade hans liv.

Unge Neal höll sitt löfte.
Nästan 60 år senare, den 21 juli 2004, avlöste Herren äldste Neal Ash Maxwell i de tolv apostlarnas kvorum från hans jordiska tjänst efter en åtta år lång kamp mot leukemi. Han blev 78 år.

En livstid av tjänande
"Denne underbare ledares död fullbordar ett kapitel i kyrkans historia som sträcker sig över 30 år av trofast ledarskap", sade president Gordon B Hinckley. "Äldste Maxwells livstids tjänande i kyrkan och sitt land trängde med kraft in i människors hjärtan och hem över hela världen."

Äldste Maxwell dog på 23-årsdagen av sin kallelse som apostel år 1981. Före denna kallelse verkade han två år som assistent till de tolv och fem år i de sjuttios presidentskap. Äldste Maxwell verkade dessutom som biskop, som ombud för kyrkans utbildning, som medlem av Unga mäns generalkommitté och som regionrepresentant.

"Så länge som vårt hjärta pumpar", sade äldste Maxwell, "bör det en del av tiden pulsera för att vi ger andra en hjälpande hand. Och så länge som det finns luft i våra lungor bör en del av andningen gå åt till att ge andra välförtjänt beröm och välbehövlig uppmuntran." (Citerat i "Research Foundation Honors Elder Maxwell", Ensign, aug 2002, s 77.)

Tjänande i det fördolda
Vid hans begravning, som hölls den 27 juli i Tabernaklet på tempelområdet, blev också äldste Maxwell ihågkommen för sitt tjänande av sin hustru Colleen, 4 barn, 24 barnbarn och 2 barnbarnsbarn. Han var son till Clarence H och Emma Ash Maxwell.

"I en värld fylld med idoga ansträngningar i regeringsbyggnader, på kongresser, i kontor och korporativ", sade äldste Maxwell, "utförs Guds utomordentliga arbete oftast av vanliga människor, som verkar i det tysta i hemmet och familjen." (That My Family Should Partake [1974], 122)

Äldste Maxwell såg sig själv som en av dessa ordinära människor som strävade efter att utföra ett extraordinärt arbete. Han inriktade sig på sin familj. "Vi kände till vår fars djupa hängivenhet till sitt tjänande i kyrkan", sade hans son Cory i sitt begravningstal. "Men vi visste också att han inte bara älskade oss, han älskade att vara tillsammans med oss."

Äldste Maxwell uttryckte ofta djup beundran för sin hustru under nästan 54 år och hennes "andliga instinkt". Han kallade henne en "mer fullständig" kristen än han, med syftning på hennes starka önskan att tjäna och ringa behov av uppmärksamhet.

En karriär i det offentligas tjänst
Med en magisterexamen i statskunskap tillbringade äldste Maxwell början av sitt yrkesliv inom politiken. Han arbetade i Washington D C som lagstiftande assistent och undervisade senare i statskunskap vid University of Utah. Vid ett tillfälle uppmuntrades han att kandidera till ett politiskt ämbete.

Men äldste Maxwells tidiga erfarenheter lärde honom "att det är bättre att leva efter en skyddande evangelieprincip än tusentals kompenserande regeringsprogram --- vilka program ofta liknar att 'rätta till däckstolarna på Titanic' " ("Varför inte nu?" Nordstjärnan, maj 1975, s 40).

Som pedagog fick äldste Maxwell en utmärkelse som elevernas favorit vid University of Utah. Han blev assistent till presidenten, dekanus för eleverna och slutligen verkställande vicepresident.

I sitt sista konferenstal varnade han: "Jag tror inte att världens lösningar på världens problem är särskilt effektiva … Endast evangeliet är ständigt relevant, ersättningarna fungerar inte" ("Kommen ihåg huru barmhärtig Herren har varit" (Liahona, maj 2004, s 45).

Förmåga med ord
Äldste Maxwell blir delvis ihågkommen för sin förmåga att vältaligt uttrycka sig i ord. Han upptäckte tidigt sin förmåga att formulera sig, och under sina 78 år skrev han ungefär 30 böcker och oräkneliga tal. Under inspiration uppnådde han ett mästerskap i formuleringskonst som har berört miljontals människor.

"När han öppnade sin mun lyssnade vi alla", sade president Hinckley i sitt begravningstal. "Hans genialitet var en följd av flit. Han var perfektionist, besluten att ur varje fras och mening klämma fram varje droppe av näring som kunde frambringas. Varje tal var ett mästerverk, varje bok ett konstverk värt upprepade genomläsningar. Jag tror inte att vi någonsin får se hans like."

Äldste Maxwell förfinade sin förmåga att uttrycka viktiga tankar på insiktsfulla sätt, men han lärde att det är Anden som förmedlar sanningen till dem som lyssnar. "Anden", sade han, "kan hjälpa dem vi vittnar för, att få ord och tankar till sina sinnen som hjälper dem att förstå". ("Vittna om den storslagna och underbara försoningen", Liahona, apr 2002, s 12)

En levande predikan
Äldste Maxwells undervisning började eller slutade inte med ord. "Gärningar", lärde han, "inte ord --- och att bli, inte beskriva --- är dominerande kännetecken på ett sant lärjungeskap." ("Becoming a Disciple", Ensign, jun 1996, s 14)

Hans mest vältaliga predikan var det sätt varpå han levde. Han ansträngde sig uppriktigt för att bli en sann lärjunge till Frälsaren, oavsett vilka utmaningar han ställdes inför. Han trodde att "enda sättet att verkligen dyrka Jesus är genom att efterlikna honom. Att sträva efter att bli honom lik är ett särskilt sätt att bära vårt vittnesbörd om honom." (Even As I Am [1982], s 2)

Äldste Dallin H Oaks i de tolv apostlarnas kvorum sade att äldste Maxwells liv var ett levande vittnesbörd: "Hans mod, hans ödmjuka accepterande av sitt lidande i cancer och hans ståndaktiga fortsatta tjänande har skänkt tröst till tusentals människor och undervisat miljontals om eviga principer. Hans exempel visar oss att Herren inte endast vill helga våra lidanden till vårt bästa, utan också vill använda dem till att välsigna oräkneliga andra människor." ("Tacka för allting", Liahona, maj 2003, s 97--98)

Äldste Maxwell älskade Herren och var medveten om hans kärlek till oss. Han förklarade att "vi kan vända oss ifrån honom, men han är fortfarande där. Vi kan tycka att han är dold för oss eftersom våra bekymmer hänger som ett moln över oss, men han är fortfarande nära oss. Vi --- inte han --- har låtit någonting komma emellan oss, men ingen varaktig förmörkelse behöver inträda ... Vår ringaktning av honom förhindrar inte hans kärlek till oss. Ja, Jesus av Nasaret levde! Han lever nu! Han vägleder sin kyrka!" ("All Hell Is Moved", i 1977 Devotional Speeches of the Year [1978], s 181)

En annan slags strid
Äldste Maxwell fick för första gången diagnosen leukemi år 1996. Genom aggressiva men försvagande behandlingar varierade hans hälsa under de nästkommande åtta åren.

Några år innan han fick sin första diagnos lärde äldste Maxwell att fastän vi är lyckligare när vi håller hans bud, är det också sant att "trofasthet för med sig särskilda prövningar. Det tycks som om Gud alltid prövar dem som ödmjukt tjänar honom." Men liksom Abraham, Petrus, Amulek och Jesus kan var och en av oss omvandla prövningar genom "att bli duktiga elever i livets prövningars skola och ta examen med högsta betyg". (Citerat i "Priesthood Brethren Asked to Be Christ's Servants", Ensign, juli 1993, s 75.)

Genom sin oförtröttliga verksamhet i prövningarnas stund tog äldste Maxwell examen med högsta betyg, och tårarna vid hans bortgång var --- som han sade vid andra människors bortgång --- "inte tårar av förtvivlan utan … av uppskattning och förväntan" eftersom "för lärjungen är förseglandet av en grav bara förseglandet av en dörr som senare kommer att kastas upp med glädje". ("All Hell Is Moved", s 181)

Ett uppfyllt löfte
I sitt sista generalkonferenstal i april 2004 påpekade äldste Maxwell att "Herren vet hur många mil vi måste gå 'innan vi sova får' ". (Liahona, maj 2004, s 45)

Att hålla det löfte han gav för länge sedan i ett skyttevärn på en avlägsen kulle krävde många mil av äldste Maxwell, men varje mil räknades av den Gud han tjänade till den dag då hans jordiska verksamhet var avslutad.

ÄLSKAD KOLLEGA HEDRAD AV SINA BRÖDER
På sin begravning hyllades äldste Neal A Maxwell på följande sätt:

President Gordon B Hinckley: "Han har uträttat mer under dessa sista åtta år [av hans sjukdom] än de flesta gör under sin livstid ... Han tröstade, välsignade och uppmuntrade sina lidande medmänniskor. Deras tunga bördor gjordes lättare av denne gode samarit som förband deras sår och förde in hoppets solsken i deras liv ... Liksom Mästaren som han älskade, 'gick han omkring och gjorde gott'." (Apg 10:38)

President Thomas S Monson, förste rådgivare i första presidentskapet: "Hans tjänande i Herrens verk har varit föredömligt och utan brister. Om jag skulle sammanfatta Neals väldiga inflytande för det goda i hemmet och världen skulle jag välja dessa rader: … 'Jag tjänade.' Neal Maxwell tjänade sitt land, sin kyrka, sin familj, sina medmänniskor och sin Gud."

President James E Faust, andre rådgivare i första presidentskapet: "Han var en stor apostel, en extraordinär människa, en exemplarisk son, make, bror, far, farfar och morfar. Han hade en enastående förmåga att undervisa. Han levde ett liv väl värt att efterlikna och hade ett stort hjärta ... Guds härlighet manifesterades i honom och i det han gjorde."

President Boyd K Packer, tillförordnad president för de tolv apostlarnas kvorum: "Han uthärdade med stort tålamod prövningarna under sina sista dagar ... Både Neal och Colleen ... vet med säkerhet att Jesus är Kristus, Guds Son, världens Återlösare, att han genomförde försoningen, hela människosläktets uppståndelse."

Läs mer... (Engelska)

Stilguideanmärkning:Använd kyrkans fullständiga namn när det nämns första gången i artiklar om Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. För mer information om användningen av kyrkans namn, se vår på stilguide nätet. »Stilguide - Om kyrkans namn.