Engagemang utan att inta frsvarsstllning

Nr jag ser ut ver er, alla examenselever, vller det upp goda knslor inom mig. Jag kan inte skaka hand med var och en eller se er i gonen, men jag vill att ni ska veta att ni r dyrbara i er himmelske Faders gon. Han lskar er. Kyrkans ledare lskar er. Jag vill ocks att ni ska veta att ni har en spnnande och meningsfull tid framfr er nr ni ska tjna Herren. Jag inser att era frldrars uppoffringar, och era, har hjlpt er bli dem ni r. I dag ser jag ut ver er och vrdestter er mngriga hngivenhet mot kyrkan och mot att vrda ert vittnesbrd genom studier och tillmpning av evangeliets principer. Jag ser i er kyrkans framtid — inte bara framtida biskopar, stavspresidenter, missionspresidenter och biorganisationsledare, utan ocks stora led av framtida mdrar och fder, primr- och sndagsskollrare, ungdomsledare, hemlrare och beskslrare, scoutledare, krledare och orkneliga andra som kommer att tjna Herren under 2000-talet. Det blir ett rhundrade som skiljer sig t frn det som just passerat. P ngra stt kommer det att bli bttre, och p andra stt kommer det att bli mycket svrare fr er och fr era barn. Men ett r ofrnkomligt: Det r ert rhundrade, ett rhundrade under vilket ni fr mjlighet att utmrka er fr ngot gott eller p annat stt. Ni frsker pverka andra och andra frsker pverka er. Antingen delar ni med er av och frmjar era vrderingar, som r rotade i Jesu Kristi terstllda evangelium, eller s tillter ni andra att bestmma era vrderingar t er och t era efterkommande.
Kommunikationen i framtiden kommer att fortstta att frndras genom Internet och ny medieteknik. Er cyberspacevrld — mobiltelefoner som kan ladda ner filmer och iTunes, sociala ntverk som Facebook, sms, bloggar, Twitter, handdatorer och podsndningar — r bara brjan av det som ligger framfr er i den frunderliga expanderande teknologin. Det fr mig att nska att jag hade ftts 20 r senare s att jag kunde ha rknat ut vad jag ska gra med min iPod nr den inte uppfr sig, vilket r ganska ofta. Vi kmpar en gigantisk kamp, mina unga brder och systrar. S har det varit nda sedan mnniskans begynnelse. Gott och ont har alltid varit hos oss, likas rtten att vlja mellan dem. Under tiden som jag har med er i dag vill jag delge ngra tankar om att st fr sanningen. Nyligen sg jag en underskning om hur andra ser p kyrkans medlemmar. Jag har lnge varit intresserad av det hr mnet eftersom jag har haft en del att gra med missionsverksamheten i mina uppdrag i kyrkan. Om vi vet hur andra ser p oss r det lttare att frst hur vi bst ska frklara oss. I just den hr underskningen hade det gjorts en intressant observation. Den menade att kyrkans medlemmar ibland kan verka mycket defensiva gentemot personer som inte tillhr kyrkan. Ngon gick s lngt som att sga att nr mormoner frklarar vad de tror p s sger de det p ett sdant stt att det knns som om de frvntar sig att bli kritiserade. Det var inte frsta gngen jag hade hrt ngot sdant. Men ju mer jag tnker p det, desto mer frstr jag det. Om vi inte r frsiktiga kan vi frmedla en knsla av att vi intar frsvarsstllning i vr kommunikation med andra. Jag tror jag vet vilka ngra av anledningarna till det r. Alltsedan den gngen nr Joseph Smith gick ut ur den heliga lunden 1820 har det funnits personer som har reagerat negativt, fr att inte sga fientligt, p vrt budskap. Joseph sger med egna ord att det var en obehaglig upplevelse frsta gngen han frskte bertta vad han hade sett fr ngon utanfr familjen. Den protestantiska prsten som han berttade det fr sade att det kom frn djvulen och att det inte fanns ngot sdant som syner och uppenbarelser lngre. Om Joseph tyckte att det var obehagligt s var det fr att han nnu inte hade insett den ondes obarmhrtiga makt. Ju mer kyrkan vxte, desto mer tycktes den dra t sig fientlighet. Den lilla gruppen trofasta medlemmar drevs frn den ena platsen till den andra. Joseph mste ha knt det som om det inte kunde bli mycket vrre n nr han hade ftt utst det fruktansvrda lidandet i Libertyfngelset, och nr dessutom Missouris guvernr hade utfrdat en utrotningsorder mot kyrkans medlemmar. Men naturligtvis blev det vrre, och Joseph och Hyrum fick betala fr sitt arbete, sitt vittnesbrd och sin tro med sitt liv. Det var den avgrande hndelsen som ledde till den stora vandringen vsterut. Brigham Young ledde vandringen genom den amerikanska vildmarken till en tillflyktsort hr i Klippiga bergen fr kyrkans medlemmar. Der hr r nu en outplnlig del av historien. Ni har hrt berttelser om pionjrernas svrigheter och uppoffringar sedan ni var sm. Ocks nyomvnda till kyrkan som inte har ngra frfder som verlevde den tiden omfamnar folket och hndelserna i vr tidiga historia som en del av deras eget arv. Berttelserna bde inspirerar och motiverar oss, som de br, och jag hoppas och ber att vi, i vr relativa komfort, aldrig glmmer de orubbliga och trofasta medlemmarna och det vi kan lra av dem. Och nd r det inte 1830, och vi r inte bara sex stycken lngre. Kan en del av frsvarsattityden som andra ibland ser hos oss bero p att vi fortfarande frvntar oss att vi ska behandlas som en illa omtyckt minoritet, tvingade att fly vsterut? Frvntar vi oss alltid att vi mste frsvara oss i vrt umgnge med andra? Om det r s tror jag att vi behver byta kurs. Att alltid frvnta sig kritik eller invndningar kan leda till en osund frlgenhet och frsvarsstllning som inte faller i god jord hos andra. Det stmmer inte verens med var vi r i dag som kyrka och som en stor grupp Jesu Kristi efterfljare. Som i allt annat kan vi se till Frlsaren som vrt Fredme. Han mtte stor fientlighet frn allra frsta brjan av sin verksamhet. Nr han predikade i synagogan i Nasaret ville ngra slnga ner honom frn en klippa. Men han lt sig inte nedsls. Han visste att han skulle bli missfrstdd till stor del. nd frkunnade han ofrskrckt sitt evangelium och anvnde ord som ”ngra sger till er ... men jag sger ...” Han visste vad han ville sga och han sade det utan att be om urskt. Som det str i skrifterna: ”Ty han undervisade dem med auktoritet och inte som deras skriftlrda.” (Matt 7:29) Om vi vill vara respekterade fr dem vi r s behver vi agera med sjlvfrtroende — skra i vetskapen om vilka vi r och vad vi str fr, och inte som om vi mste be om urskt fr vad vi tror p. Det betyder inte att vi ska vara arroganta eller vermodiga. Respekt fr andras sikter br alltid vara en grundlggande princip fr oss — det r en del av Trosartiklarna. Men nr vi uppfr oss som om vi var en frfljd minoritet, eller som om vi frvntar oss att bli missfrstdda eller kritiserade, s kommer andra att knna det och reagera drefter. Jag inbjuder alla er som r tervnda missionrer att vara srskilt lyhrda fr det hr. Ni har tillbringat tv r med att knacka drr och handskas med alla mjliga tnkbara frgor och invndningar. Det kan vara ltt att ni i samtal med andra tror att ni fortfarande knackar drr. Det gr ni inte. Om ni har mjlighet att bertta vad ni tror p s finns det inget behov av att vara s frsiktiga att ni verkar vara undanglidande eller frvnta er kritik. Aposteln Paulus sade: ”Jag skms inte fr [Kristi] evangelium.” (Rom 1:16) Det ska inte heller vi gra. Jag ser fram emot och uppskattar mycket varje tillflle jag har att bra mitt vittnesbrd om den underbara terstllelsens budskap. Och jag kan inte minnas att jag ngonsin har frolmpat ngon nr jag har gjort det. En av anledningarna till att det hr mnet r av betydelse fr er i dag r drfr att kyrkan blir allt starkare. I Frenta staterna r vi nu den fjrde strsta kyrkan. Det finns medlemmar verallt, i samhllen frn kust till kust och frn norr till sder. Det finns visserligen en strre koncentration av medlemmar vsterut, men det blir nu allt vanligare att mnniskor i hela landet knner en sista dagars helig personligen. Dessutom finns det mnga medlemmar i kyrkan som intagit en framstende stllning i samhllet. En artikel nyligen i tidningen Time som handlade om kyrkan nmnde detta faktum och den innehll flera fotografier av framstende sista dagars heliga. Den hr framtrdande stllningen r i sig en frskran om att kyrkan blir omtalad mer och mer och att sista dagars heliga fr allt strre mjlighet att delta i samtal om evangeliet. Det r drfr jag har valt det hr mnet. Ni mste vara rliga, ppna, raka, engagerade, visa respekt fr andras sikter och absolut lta bli att inta frsvarsstllning. Jag ska ge er tv frslag p hur ni kan samtala med andra utan att inta frsvarsstllning. Frsta frslaget: Lt inga oviktiga mnen drnka de viktiga. Vra medlemmar har alltfr ofta ltit andra ansl tonen i ett samtal. Ett exempel r mnggifte. Det bruket upphrde officiellt i kyrkan 1890. Nu r det 2009. Varfr pratar vi fortfarande om det? Det var en sed. Det upphrde. Vi gick vidare. Om ngon frgar er om mnggiftet s sg bara att det var ngot vi praktiserade en gng men inte nu lngre, och att de inte ska blanda ihop polygamister med vr kyrka. I vanliga konversationer ska ni inte slsa tid med att frska rttfrdiga mnggiftet under Gamla testamentets tider eller spekulera i varfr det var i bruk en tid under 1800-talet. Det kan vara befogade mnen fr historiker och forskare, men jag tror att vi bara frstrker stereotyperna nr vi gr det till ett huvudmne i en konversation om kyrkan. Jag r medveten om att sdana konversationer ibland triggas igng av nyhetsartiklar i media. Det frndrar ingenting. Tidigare i r skildrades den heliga tempelceremonin i en teveserie om polygamister. Det orsakade stor oro bland kyrkans medlemmar vilket r frsteligt. Det vckte anstt hos oss alla. Men jag vill hnvisa till en artikel som skrevs av kyrkans informationstjnst som gensvar och lades ut p nyhetssidan p Internet. Lyssna p tonen nr jag citerar frn den. Det finns inget som tyder p att de intar frsvarsstllning fastn de reagerade p en olmplig skildring av en av vra mest heliga religisa ceremonier:
”Liksom andra stora trosgrupper uppmrksammas ibland Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga av Hollywood eller Broadway, teveserier eller bcker samt nyhetsmedia. Ibland skildras kyrkan och dess medlemmar p rtt stt. Ibland r skildringarna falska eller spelar p stereotyper. Emellant grs detta med frfrande dlig smak. Som katoliker, judar och muslimer har erfarit i rhundraden r sdan uppmrksamhet oundviklig nr en trosgrupp har ntt en sdan storlek eller framtrdande stllning att den drar sig uppmrksamhet.” I artikeln avrder man vidare frn en organiserad bojkott av tevestationen och anslutna fretag, som aktivt har fresprkats av ngra av kyrkans medlemmar p Internet. Jag fortstter citera frn nyhetsartikeln: ”Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga som institution uppmuntrar inte till bojkotter. En sdan tgrd skulle medfra just ett sdant slags kontrovers som media tycker om och i slutndan ka seriens tittarsiffror ... Kyrkans medlemmar ska uttala sig med vrdighet och eftertnksamhet. Det r inte bara ett uppfrande som Jesus Kristus undervisade om och demonstrerade i sitt eget liv, utan avspeglar ocks den styrka och mognad som kyrkans medlemmar har i dag ... Om kyrkan lt kritiker och motstndare vlja de kontroverser som kyrkan ska inlta sig i s riskerar kyrkan att distraheras frn den inriktning och mission som den s framgngsrikt vidhllit i nstan 180 r. I stllet vljer kyrkan sin egen kurs och fortstter att predika Jesu Kristi terstllda evangelium i hela vrlden.”
Lt mig ge ett annat exempel som jag har i frskt minne. Fr ett eller tv r sedan gjorde en oberoende filmgrupp en film om Mountain Meadows-massakern. Att beskriva den som en mycket dlig B-film vore generst. rligt talat var den fruktansvrd — till och med Hollywoods kritiker sgade den. Initiativtagarna gjorde allt de kunde fr att provocera kyrkan till att gra det till ett stort samtalsmne. Faktum r att vi ignorerade det helt. Vi vgrade lta dem bestmma vr agenda. Resultatet var en stor kassaflopp och antagligen en hel del rtt blck p gynnarnas bankkonto. Under tiden fortstter vi reagera och n ut p konstruktiva och intelligenta stt gentemot ttlingarna till dem som var involverade i de hemska hndelserna vid Mountain Meadows. Och kyrkan har nyligen publicerat en bok grundad p utfrliga efterforskningar med titeln Massacre at Mountain Meadows som dokumenterar alla fakta kring tragedin.
Mitt andra frslag till er r att betona att kyrkans medlemmar fljer Jesus Kristus och vad Jesus Kristus lrde. Vi frsker flja honom i allt vi gr. Nr allt kommer omkring r det viktigaste nr det gller er och ert vittnesbrd att ni grundar er tro p det som Jesus Kristus lrde, och att ni frsker flja honom genom att leva p ett stt som behagar vr himmelske Fader och Herren. Det r er grundval. Det var Joseph Smiths grundval. Han sade: ”De fundamentala principerna i vr religion r apostlarnas och profeternas vittnesbrd om Jesus Kristus, att han dog, begravdes och ter uppstod p den tredje dagen och uppsteg till himlen. Allt annat, som tillhr vr religion, r endast tillgg till detta.” Nr ni har ett samtal om kyrkan br ni gra det till huvudmnet. Vi fljer Jesus Kristus. Vi frsker leva som han lrde. Det r grunden till vr tro och vrt liv. Det r den starkaste stllningen, utan ”frsvarsstllning”, som ni kan inta. Ni behver inte frsvara eller rttfrdiga ngot nr ni grundar er stllning p Guds Sons lrdomar och det faktum att ni gr ert bsta fr att hlla hans bud. Det r en stor vlsignelse att ha Jesu Kristi lrdomar som r tydliga fr dem som studerar skrifterna och omfamnar hans lra. Nr vi fljer Herren Jesu Kristi lra fr vi veta att vi alla r Guds barn och att han lskar oss. Genom att flja Kristus vet vi var vi levde innan vi fddes, vi vet syftet med att vi r hr p jorden och vi vet vart vi kommer nr vi lmnar det hr jordelivet. Frlsningsplanen r tydlig. Den r Guds plan fr hans barns eviga lycka. Det finns bud som Gud har gett mn och kvinnor att flja. Det r hans bud, och ingen har myndighet att ndra p dem utom genom direkt uppenbarelse till Guds utvalde profet. Mnniskor runtom i vrlden driver lngre och lngre bort frn Herrens lrdomar, mot ett sekulariserat samhlle som aposteln Paulus beskrev: ”Ty det skall komma en tid d mnniskor inte lngre skall st ut med den sunda lran, utan efter sina egna begr skall de samla t sig mngder av lrare, allteftersom det kliar dem i ronen. De vgrar att lyssna till sanningen.” (2 Tim 4:3–5) Det var vr tid som Paulus sg. Ett kande antal mnniskor tror inte att det finns ngon Gud, ingen Kristus, ingen terlsningsplan, ingen frsoning, ingen omvndelse, ingen frltelse, inget liv efter dden, ingen uppstndelse, inget evigt liv, ingen evig familj som kan beseglas fr evigheten. Vad tomt livet mste vara utan vlsignelserna vi fr genom Jesu Kristi terstllda evangeliums fullhet. Mina brder och systrar, vi fljer Jesus Kristus. Vi knner till lycksalighetsplanen, den stora terlsningsplanen genom Herren Jesus Kristus. Ni examenselever knner till Jesu Kristi lrdomar. Ni mste strva efter att leva efter dem, nu och alltid. P er generation vilar ansvaret att undervisa om Herrens lrdomar och att veta hur ni ska bygga upp hans kyrka. Kom ihg att ni inte behver knna att ni mste rttfrdiga er tro. Ni behver bara frklara den i en anda av krlek och vnlighet. Sanningen segrar alltid nr sann lrdom lrs ut. Hr r bara ngra f exempel: 1. Vi fljer Jesu Kristi lra om att tjna vra medmnniskor. Vi tjnar bde vra medlemmar och dem som inte r medlemmar. Det fina arbete vi gr inom humanitrtjnsten runtom i vrlden avhjlper lidande och svrigheter. Vi gr allt vi kan fr att dela med oss av vra resurser, vr tid och vra pengar fr att tillmtesg behoven bde hos vra medlemmar och hos personer som har en annan tro, med insikt om att ”allt vad ni har gjort fr en av dessa mina minsta brder, det har ni gjort mot mig”. (Matt 25:40) 2. Vi fljer Jesu Kristi lra om att strva efter att flja Visdomsordet, som r ett sunt stt att f en frisk fysisk kropp. Vi undviker drogmissbruk av alla slag eftersom vr kropp r vr eviga andes boning och eftersom lyckan i det hr livet fs genom att vi r andligt starka och fysiskt friska. 3. Vi fljer Jesus Kristus genom att flja kyskhetslagen. Gud gav oss det hr budet, och han har aldrig upphvt eller ndrat det. Lagen r tydlig och enkel. Ingen ska inlta sig i ngot sexuellt umgnge utanfr de grnser Herren har satt. Det gller homosexuella beteenden av alla slag och heterosexuella relationer utanfr ktenskapet. Det r en synd att bryta mot kyskhetslagen. 4. Vi fljer Jesus Kristus genom att flja Guds lag angende ktenskap, vilket r ett ktenskap mellan en man och en kvinna. Det budet har varit gllande nda sedan begynnelsen. Gud sade: ”Drfr skall en man lmna sin far och sin mor och hlla sig till sin hustru, och de skall bli ett ktt.” (1 Mos 2:24) Gud uppmanade Adam och Eva att de skulle vara fruktsamma och frka sig och uppfylla jorden, och lgga den under sig. (Se 1 Mos 1:28.) Nutida profeter och apostlar bekrftade det hr budet p nytt i ”Familjen: Ett tillknnagivande fr vrlden” som kom ut 1995:
”Gud har befallt att den heliga fortplantningsfrmgan endast skall anvndas mellan man och kvinna, lagligt vigda som man och hustru ... Familjen r instiftad av Gud. ktenskap mellan man och kvinna r en ndvndig del av hans eviga plan.” 5. Vi fljer Jesus Kristus och undervisar om evangeliets frsta principer och om alla terstllelsens underbara lrdomar som nr de omfamnas och efterlevs ger frid, gldje och lycka till Guds sner och dttrar. Brder och systrar, ni underbara examenselever, s enkelt r det. M Gud vlsigna er nr ni nu lmnar det hr universitetet och gr ut i vrlden och uppfyller er strvan efter att finna lycka, med vetskap om att ni fr uppleva frid, gldje och lycka nr ni fljer Jesu Kristi lrdomar. Jag vill bra mitt vittnesbrd fr er. Jag vittnar om att Jesus r Kristus. Han r Guds Son. Han lever verkligen. Det hr r hans kyrka. Vi r ute i hans rende. Han har gett oss lrdomar och befallningar. Vi br frst dem och undervisa om dem med krlek, kraft och andlig styrka. Jag nedkallar en vlsignelse ver er att er himmelske Fader ska upplysa er och vlsigna er p alla stt nr ni fr mjlighet att frklara terstllelsens underbara budskap fr kyrkan, och ven fr dem som inte tillhr kyrkan, att ni m vlsignas och f himmelsk vgledning och att ni m ha positiva knslor och aldrig knna att ni mste inta frsvarsstllning som medlemmar av Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. M Gud bevilja er varje vlsignelse och ert hjrtas rttfrdiga nskningar nr ni lmnar det hr universitetet r min dmjuka bn, i Jesu Kristi namn, amen.