Nr s mnga ddliga faller och dras ner, r det svrt att tnka sig en
uppmaning och ett lfte mer passande n Helamans ord: Kommen ihg, att
det r p vr terlsares klippa, hans, som r Kristus, Guds Son, som I
msten lgga eder grundval p vilken mnniskorna, om de bygga drp, icke
kunna misslyckas. (Helaman 5:12) Den store Befriaren, Jesus
Kristus, kan uppfylla svl detta dyrbara lfte som alla andra lften
han gett oss. Att bygga p hans fasta klippa krver att vi
efterliknar Kristi egenskaper. Det finns ingen gldje eller trygghet
i att tjna honom med vra lppar. Att efterlikna honom r nyckeln och
vr framtrdande karaktr r vra sjlars luttrade struktur. Nr
omstndigheternas byggnadsstllning tagits ner, r det detta som finns
kvar. Processen att bygga karaktren
De karaktrsegenskaper vi br koncentrera oss p i denna dyrbara
process r alla samspelta och de pskyndar varandras utveckling. Det
gr antagligen mycket bttre fr er n ni inser. Paulus faststller en
andlig fljdfreteelse nr han sger: Lidandet ger tlamod, tlamodet
fasthet och fastheten hopp (Rom 5:34), och hoppet ger oss mer av
Guds krlek. Om ni och jag saktmodigt underkastar oss vr nd som vger
ltt, vad den nu kan vara, leder detta oss senare till en lngt strre
hrlighet som vger tungt. (2 Kor 4:17) Slunda r det s att ven om
allt vad vi i detta liv uppn p intelligensens omrde skall flja med
oss i uppstndelsen (L&F 130:18), definierar evangeliet inte
intelligens som vr skolastiska intelligenskvot. I stllet betecknar
intelligens sjlen i dess helhet och terspeglar gudomlig natur. (2
Petr 1:4) Om vi r strvsamma, kan vi utveckla tro, tlamod,
gudsfruktan, vnlighet och kristlig krlek i rikare mtt i vrt liv. I
sin tur sknker oss dessa egenskaper frukt nr det gller kunskapen om
vr Herre Jesus Kristus. (2 Petr 1:8) Utvecklandet av en Kristuslik
karaktr r verkligen att gna [oss] t det som tillhr [vr] Fader. (Luk
2:49.) Och det underbara med detta frlopp r att mitt i det dagliga
livets bestyr kan vi gna oss t det som tillhr vr Fader och dag
efter dag arbeta p de ofrstrbara ting som vi kan ta med oss genom
ddens slja och som skall uppst med oss i uppstndelsen. Jakob skrev
om att rikta vra blickar bortom mlet genom att inte stta Kristus i
centrum, och han tillade att sdana blinda och distraherade mnniskor
mste falla. (Se MB Jakob 4:14.) Om vi visar likgiltighet fr
Frlsaren, innebr detta att vi inte bygger Kristuslika karaktrer fr
att sjlva bli mer fasta som klippan. Naturligtvis kan omvndelse
till evangeliet och kyrkan ske p en gng genom pltslig insikt och
genom den Helige Andens vittnesbrd. Men den efterfljande
undervisningen fr att vidareutveckla till exempel en egenskap som
tlamod, tar tid. Ja, tlamodet kommer inte med en gng! Frvnta er
inte drfr att vrlden ska frst eller hjlpa er i det dyrbara frlopp
jag frsker beskriva. Barmhrtigt nog hjlper oss Andens viskningar
framt under en mycket personlig process. Hela tiden behver vi vara
starka nog fr egen del, men ocks starka nog att hjlpa andra,
eftersom det finns immigranter frn Babylon - det finns ven
avhoppare frn den stora och rymliga byggnaden (se 1 Nephi 8:26) -
och de behver mta mnniskor som ni. Exempel p Kristi karaktr
Ngra exempel p Kristi egenskaper fr illustrera vad det r vi br
efterlikna, ven fr de redan samvetsgranna. Eftersom vi ser Kristus
som Vrldens Ljus, borde vi se p allt annat med Kristi ljus.
Lrjungar r de verkliga realisterna, vad religionsmotstndarna n m
sga eller tnka. Till skillnad frn Gud och Jesus, som r allvetande,
str ni och jag ofta villrdiga. Det ovntade kan bringa oss ur balans
och det oknda kan gra oss ngsliga. Vi behver frvisso hela detta
ytterligare perspektiv! Vidare har Jesus betalat hela priset fr att
kpa oss fria, medan ni och jag kanske tvekar ngot infr att betala
hela priset fr lrjungeskapet, bland annat att utveckla en lrjunges
sanna egenskaper. Likaledes frspiller vi fortfarande tid och kanske
sneglar p en del frestelser medan Kristus motstod alla frestelser.
Det r inte att undra p att hans vltaliga exempel r s mktigt, ty i
skrifterna str det att han icke gav efter fr frestelser. (Se
L&F 20:22.) Vi r ocks bengna att skaka av oss de stndiga
pminnelserna om vra underltenhetssynder, som om det rckte med att
inte beg ngra av de verkligt stora vertrdelserna. Det r min
uppfattning att det r i frga om underltenhetssynder, mer n p ngot
annat omrde, som vi kan gra vra strsta framsteg, om n i det tysta.
Det r srskilt sant i frga om samvetsgranna mnniskor. Krlek
Jesus var, liksom sin Fader, ett fredme i fullkomlig krlek. Han
lskade Fadern och oss s mycket att han med saktmod och
underkastelse fullstndigt lt sin vilja uppg i Faderns vilja fr att
genomfra frsoningen och vlsigna miljarder och ter miljarder
mnniskor med en ofrtjnt och universell uppstndelse. Det han gjorde
r vervldigande att betnka. Det r inte att undra p att han kan hjlpa
oss p vgen. Han knner vgen. S djup och s allomfattande r Kristi
krlek att han till och med under sitt ondliga lidande lade mrke
till och tog hand om mnniskor som led s mycket mindre ngest n han.
Till exempel: Han lade mrke till och terstllde soldatens ra som
blivit avhugget i Getsemane. P korset uppmanade han Johannes att ta
hand om hans mor, Maria. Han trstade en brottsling p korset bredvid
sig. Men nr ni och jag lter oss sjlva fastna i sjlvmkans gyttja,
lgger vi inte mrke till andras behov. Med lite mer anstrngning kan
vi bli lite mer uppmrksamma och lite mer omtnksamma. Lt oss se p vr
krleks kretsar. kar de i omfng eller r de statiska? Hurdan r vr
omsorg fr mnniskorna inom dessa kretsar? Undviker vi att lttvindigt
kategorisera mnniskor? Det r s ltt att se p mnniskor som funktioner
eller stereotyper istllet fr individer. r vi krleksfullt tlmodiga
mot andra som ocks strvar efter att utvecklas? Eller rycker vi
kritiskt och otligt stndigt upp blommorna fr att se om rtterna har
vxt till sig? President Brigham Young (18011877) sade om krleken
som r s fundamental fr allt annat: Det finns en dygd, egenskap
eller princip som, om den hyllades och tillmpades av de heliga,
skulle visa sig ge frlsning t tusentals och ter tusentals. Jag
syftar p kristlig krlek eller krlek varifrn frltelse, lngmodighet,
godhet och tlamod kommer.1 Alla andra dygder hrleds frn och
terspeglar krleken! Tlamod och lngmodighet
Jesus r likaledes ett exempel p fullkomligt tlamod och lngmodighet.
Tnk p innebrden i Herrens ord, vars bana, sger han, r ett evigt
kretslopp. (L&F 3:2) Rutin och upprepning kan besvra oss och
trka ut oss. Men Gud och hans Son Jesus r aldrig uttrkade av sitt
eviga kretslopp tack vare sin fullkomliga krlek. Gud har tlamod med
oss under tidens gng. Han hjlper oss ocks genom att prva vrt tlamod
och vr tro. (Se 2 Tess 1:4, Jak 1:3.) Om vi inte prvades skulle
dessa egenskaper, som vi kan bra med oss fr evigt, frbli
outvecklade. Det kan vara anstrngande att avklda oss den naturliga
mnniskan medan vi strvar efter att bli Kristi mn och kvinnor. Dessa
anstrngningar r frkldda vlsignelser, ven om jag hller med om att de
ibland r vl frkldda. r vi sledes, som strvsamma efterfljare,
villiga att bli undervisade p detta stt? Herren sade fljande i
undervisningssyfte: I kunnen nnu ej bra allt ... jag skall leda
eder. (L&F 78:18) Han vet hur mycket vi frmr bra. Fastn vi
sjlva kanske tycker att vi ntt bristningsgrnsen, kommer dessa
utmaningar som en gng skrmde oss, snart att bli passerade
milstolpar, tack vare honom. Till och med den framstende och modige
Jeremia var en gng modflld. D han hnades och frfljdes funderade han
ett kort tag p att aldrig mer predika. Men d sade han att Guds ord
blev som en brinnande eld, instngd i mitt innersta ... Jag kunde
inte uthrda den. (Se Jer 20:9.) Jeremia ndde bristningsgrnsen men
brast inte! Saktmod och dmjukhet
Jesus r ocks ett exempel p saktmod och dmjukhet. Fastn Kristus var
verjordisk i allt, gav han alltid, alltid ran t Fadern, vare sig
det var i det frsta, det andra eller nu i det tredje tillstndet.
Han var och r universums Herre, som under Faderns vgledning skapade
otaliga vrldar. (Moses 1:33) Dock var han villig att kallas Jesus
frn Nasaret, snickarens son. Han visste alltid vem han var! Han
tmde saktmodigt den bittraste kalken i historien utan att bli
bitter! Kan vi i vr tur tmma vra sm bittra kalkar utan att bli
bittra? Vilket underbart stt det r att bra vittne, srskilt fr dem
vi lskar mest! Kan vi vervinna vr strvan efter status och fretrde
eller vr vrldsliga nskan att lyckas bttre n andra? Kan vi i livets
ebb och flod med saktmod sga som Johannes Dparen, han som beredde
vgen? Osjlviskt sade han: [Jesus] mste bli strre och jag mindre.
(Joh 3:30) Hur r det med saktmodet i vrt ktenskap? Erstts
pronomenet jag allt oftare av pronomenet vi? Pronomenet jag passar
bst i sdana situationer som jag lskar dig, jag bryr mig om dig, jag
hr dig. Annars kan ordet jag drnkas i egoism: jag krver, jag vill,
jag behver. Till synes sm, positiva justeringar kan f stor inverkan
med tiden. Kan vi i vra familjer, i kyrkan och i andra relationer,
sluta lta grdagen hlla morgondagen som gisslan? Kan vi tnka om och
komma ihg att frltelse ocks innebr att glmma? En svr process
Allts ser vi att karaktrsbyggandet r den svraste byggnadskonsten.
Det krver tro, tlamod och att rtta sig efter gudomligt givna
ritningar. Det hnder ocks att verbelastade knslor svmmar ver. Det r
inte ltt att vara saktmodigt okuvlig nr vi drabbas av
misslyckanden. Det r inte ltt att rtta till det genom omvndelse,
srskilt nr vi tycker att vi gr riktigt bra ifrn oss. Likas r det
frestande att anvnda sig av billiga och jordiska surrogat istllet
fr att bygga upp en Kristuslik karaktr. Surrogaten - ssom
skicklighet istllet fr godhet, smidighet i stllet fr fasthet -
verlever inte nr vind och regn slr mot sndervittrande grundvalar.
Vidare riskerar vi att sjunka nr vi tar genvgar. Hrav fljer att vi
kan falla! Om vi menar allvar med vrt lrjungeskap mste vi p allvar
gra om oss. Kristus kallas klippan av mnga anledningar. Vi finner
inga sprickor i hans grundval. Han gr oss aldrig besvikna. Han
sviker aldrig. Hans krlek r orubblig. Han misslyckas aldrig i sina
avsikter. Brder och systrar, ni kan flja Petrus rd: Kasta alla era
bekymmer p [Kristus], ty han har omsorg om er. (1 Pet 5:7) Tveka
inte att gra det. Ni kanske behver gra det gng p gng. Kristus sade
till sina lrjungar att fnga en viss fisk med ett visst mynt i gapet
fr att kunna betala tull eller skatt. (Se Matt 17:27.) Efter att ha
funnit fisken, gjorde lrjungarna detta! En sdan otrolig medvetenhet
om en enda fisk och ett enda mynt borde lugna oss i frga om
Mstarens totala medvetenhet om detaljerna i allas vra liv. Sledes:
Vi tala om Kristus, vi frjda oss i Kristus, vi predika om Kristus,
vi profetera om Kristus. Varfr? S att de vi lskar mest m veta p
vilken klla de mste rikta sina blickar fr att f frltelse fr sina
synder.
(2 Nephi 25:26) Ta vara p de avgrande gonblicken
Och s ett ord om vr egen familj. Somliga av oss hr r ldre, somliga
r i medelldern och andra har inte brjat n. En del av oss r frldrar
och andra r mor- och farfrldrar. Mor- och farfrldrar har tomma bon.
En sdan evakuering hr naturligtvis till planen. Men eftersom vra sm
har lmnat boet minns vi och njuter av de dyrbara dagar som nu
oterkalleligen frrunnit. Vi lyssnar frgves med ivriga ron efter
barnarster som vi en gng tyckte var fr glla, fr ihllande - till och
med irriterande. nd var barnens kakofoni, som vi brukade kalla
oljud, egentligen hrliga ljud, ljud som vi lngtar efter att f hra
igen, om det bara gick. Till er andra som nu befinner sig mitt i
denna kakofoni: Ta vara p och vrdestt dessa stunder. Vlj mer som
Maria och visa mindre Marta-lik ngslan. Vad betyder egentligen
kalorier jmfrt med hrliga samtal? Naturligtvis mste mltider
serveras och tas, men de lrorika minnena skall inte tas ifrn er.
Hans krlek r omtbar
Vare sig vi r gamla eller unga, gifta eller ogifta, och vare sig
boet r fullt eller tomt, r Jesu frsonande krlek helt enkelt omtbar!
Barmhrtigt sger Herren till oss: Min arm r utrckt hela dagen. (2
Nephi 28:32) Han vntar med ppna armar p att omfamna oss och en dag,
sger profeten Moroni, kan vi bli omgivna av Jesu armar. (Mormon
5:11) Hur lngt avstndet n r mellan oss och honom, r det vi som mste
avverka det! De inbjudande klivstenarna finns p plats. Ni har
kommit s hr lngt genom er tro p honom, ven om ni har lng vg att g
innan skymningen djupnar,2 och er tro kommer att fra er nnu lngre.
Begrunda denna vltaliga vdjan till Fadern. Den kom frn samme Jesus
som erbjd sig frivilligt i den frjordiska vrlden genom att
saktmodigt och enkelt sga: Hr r jag, snd mig. (Abraham 3:27) Hr r
de vdjande orden: Lyssnen till honom som r eder fresprkare hos
Fadern och som talar eder sak infr honom, sgande: Fader, se hans
lidande och dd, som ingen synd begick, i vilken du hade vlbehag. Se
din Sons utgjutna blod, hans blod, vilken du utgav, p det du skulle
bliva frhrligad. Drfr Fader, skona dessa mina broder, som tro p
mitt namn, p det de m komma till mig och hava evigt liv." (L&F
45:3.5) Han tanker alltid pa oss! Om detta vittnar jag, som en av
hans apostlar. Ur ett tal hallet den 3 maj 2002 under Brigham
Young-universitetets kvinnokonferens i Provo. Slutnoter
- Kyrkans presidenters lardomar: Brigham Young, s 218
- Robert Frost, Stopping by Woods on a Snowy Evening, ur The Poetry of Robert Frost, red Edward Connery Lathem (1969), s 225.