ldste Erich W. Kopischke, kyrkans president i omrdet Europa, ledde delegationen. Frerich Grts, kyrkans utsedda representant vid EU, ldste Faustino Lopez, omrdessjuttio frn Spanien och Gabriele Sirtl, informationstjnstchef i omrdet Europa var ocks p konferensen. Omkring 120 europeiska regeringsledare, religisa ledare, lrare och representanter frn samhllet och media nrvarade vid konferensen i Cordoba vars vrdar var Spaniens utrikes-, justitie- och inrikesdepartement. Evenemanget sponsrades ocks av FN:s civilisationsallians. Efter ett plenum med temat Behver demokratierna tnka om nr det gller religis pluralism? hlls samtidigt fyra paneldiskussioner. ldste Kopischke och Frerich Grts inbjds att delta och hlla tal under de fljande tv paneldiskussionerna Religisa ledares roll i frmjandet av kulturell fred och Religis pluralism i demokratiska samhllen. ldste Kopischke sade fljande om diskriminering och religis tolerans: Kyrkan som allmnt r knd som mormoner har en historia som vxlat mellan vldsamma frfljelser och en beundrande uppskattning fr dess medlemmar ... De nstan 500 000 medlemmarna i Europa uppskattar respekten de fr och religions- och trosfriheten som allmnt sett skyddas av konstitutionen. De strvar ocks efter att sjlva behandla mnniskor med andra trosuppfattningar eller ingen tro med respekt ... Men ibland uppstr fortfarande relationsproblem i Europas samhllen p grund av att namn p minoritetskyrkor generaliseras i vardagligt tal och i media. Uttryck som sekt eller kult tycks genom sin stereotypa inverkan [...] sudda ut det journalistiska ansprket p att skilja mellan fakta och sikter (1) och att skapa reservationer och frdomar. Man r snabb att kritisera religisa samfund vars anhngare konsekvent fljer vissa regler. De tyska statsvetarna Uwe Backes och Eckhard Jesse har sagt att allt det hr kan anses vara mycket suspekt av glatt oberrda konsumenter, men beslutet att uppfra sig annorlunda, leva annorlunda och tnka annorlunda str var och en fritt i ett fritt samhlle, s lnge han eller hon inte inkrktar p andra mnniskors rttigheter. Det kristna klosterlivets historia visar att sm, avgrnsade samfund kan vara en klla till inspiration och att de kan berika dessa samhllen p mnga stt. (2) Med denna historiska och sociala bakgrund bakom mig str jag infr er i dag som en som pverkats personligen. Fr mig r diskussionen om religis tolerans mer r bara ett ndvndigt akademiskt tagande. Den r sammanbunden med en personlig uppfattning om livets mening och friheten att dyrka Gud enligt mitt samvetes bjudande. Av den anledningen kan jag inte lta bli att hftigt frsvara den. Den elfte av tretton trosartiklar vari de grundlggande lrdomarna i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga omfattas lyder: Vi gr ansprk p frmnen att tillbe Gud den Allsmktige i enlighet med vrt eget samvetes maningar och erknner alla mnniskors rtt till samma frmn, att tillbe hur, var eller vad de vill. (3) Denna trossats som formulerades 1842 kan fortfarande tjna som en vgledande princip fr ett fridsamt samspel mellan olika religioner. Den gr inte bara ansprk p ens egen frihet att dyrka Gud utan ger alla andra mnniskor samma frmn. Jag vill till och med g ett steg lngre och sga att det r vr plikt som kristna och medborgare att aktivt skydda och stdja andra i denna frihet. Att st fr andras rttigheter r en befallning och utmaning fr alla. Vi fr aldrig glmma att vi lever i en mngfaldig vrld. Vrldsreligionerna, men ocks kristna trossamfund i sig, kan ha skilda sikter i frga om undervisning och religisa seder. Men det fr inte leda till fiendskap eller f oss att tro att vi r heligare eller bttre n de andra ... (4) Fr mig r det tydligt att varhelst religis frihet kan blomstra, tfljs den av demokrati och ekonomisk vlfrd. Om denna frihet begrnsas av ngon anledning frsvinner demokratin och konflikter uppstr. Som ett troende folk mste vi st sida vid sida och gra ansprk p en konstitutionell, institutionell och social religionsfrihet. I artikel 17 i Lissabonfrdraget ska kyrkor och religisa organisationer eller samfund respekteras enligt lagen i varje EU-stat, och tredje paragrafen hvdar att EU har tagit sig att ha en ppen, rlig och regelbunden dialog med dessa kyrkor. Konferensen i Cordoba hade fr avsikt att bidra till denna dialog i och med nrvaron av de ovan nmnda opinionsledarna. Konferensens huvudsyfte var att diskutera den religisa friheten i demokratiska samhllen eftersom demokrati och rttsskerhet utgr den idealiska ramen fr utvande av religis frihet och samvetsfrihet, fr utvande av tro och skiftande troslror. Konferensen i Cordoba var ett evenemang som syftade till att ge vissa resultat som kan verfras till FN-initiativ och -projekt inom fyra prioriteringsomrden: utbildning, ungdomar, media och migration. Resultaten av Cordobakonferensen presenteras mellan den 27 och den 29 maj 2010 i Rio de Janeiro under en konferens som hlls av FN:s civilsationsallians. Ett stort ntverk med ver 2000 politiska ledare och fretagsledare, samhllsaktivister, ungdomar, journalister, stiftelser och religisa ledare samlas i Rio de Janeiro fr att enas om gemensamma tgrder fr att frbttra relationerna mellan olika kulturer och strka frutsttningarna fr varaktig fred. Slutnoter: 1 Patrick Warto, Schlag-wort Sekte, 2008, p. 25. 2 Uwe Backes/Eckhard Jesse, Vergleichende Extremismusforschung, 2005, p. 375 3 Elfte trosartikeln, Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. 4 Se Gordon B. Hinckley, Verket gr framt, Generalkonferensen, april 1999.
Stilguideanmärkning:Använd kyrkans fullständiga namn när det nämns första gången i artiklar om Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. För mer information om användningen av kyrkans namn, se vår på stilguide nätet. »Stilguide - Om kyrkans namn.