Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga organiserades formellt i en liten timmerstuga i staten New York 1830.
Det tog 117 år — ända till 1947 — innan kyrkan hade växt från de första sex medlemmarna till en miljon medlemmar. Missionärer var en del av kyrkan från första början, de reste till indianreservat, till Kanada och 1837 lämnade de också den nordamerikanska kontinenten för att resa till England. Inte långt därefter fanns det missionärer på kontinenten i Europa och ända bort i Indien och Stillahavsöarna.
Tvåmiljonerstrecket nåddes endast 16 år senare, under 1963, och tremiljonerstrecket åtta år senare. Detta accelererande tillväxtmönster har fortsatt och idag ökar medlemsantalet med en miljon medlemmar minst vart tredje år. Tillväxten kommer av både omvändelsedop och en naturlig tillväxt genom barnafödande.
Kyrkan har i dag över 15 miljoner medlemmar.
Resultatet av denna snabba och ständiga tillväxt är tydlig i många områden i världen där kyrkan finns. Församlingar delas in i geografiska områden och delas med tiden då de blir för stora för att handhas på ett bra sätt eller för att alla ska få plats i ett kapell eller möteshus samtidigt. Nya byggnader blir i stort sett klara dagligen för att det ska finnas nog med plats åt det växande medlemsantalet.
Enligt National Council of Churches är Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga den näst snabbast växande kyrkan i Förenta staterna. Men trots dess ökade medlemsantal varnar kyrkan för att betona tillväxtstatistiken för mycket. Kyrkan jämför inte sin statistik med andra kyrkors och hävdar inte att de är det snabbast växande kristna samfundet trots att media ofta gör det. Sådana jämförelser tar sällan hänsyn till många komplexa faktorer, bland annat besöksstatistik och dödssiffror, tillvägagångssätt för att registrera eller räkna medlemmar och vilka faktorer som utgör medlemskap. Tillväxtsiffrorna varierar också starkt från land till land. Dessutom finns det många andra faktorer som bidrar till kyrkans styrka, framför allt medlemmarnas hängivenhet och engagemang.