Det högsta styrande organet i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga är första presidentskapet, som består av presidenten och hans två rådgivare. Denna tremannagrupp leder hela kyrkans arbete i alla frågor som rör riktlinjer, organisation och administration.
Det näst högsta styrande organet i kyrkans ledning är de tolv apostlarnas kvorum. Apostlar verkar under ledning av första presidentskapet och har tunga administrativa ansvar för att se till att kyrkan går framåt och utvecklas på ett ordnat sätt över hela världen. Första presidentskapet och de tolv apostlarna ses av sista dagars heliga som profeter som får gudomlig uppenbarelse och inspiration för att leda kyrkan.
Utnämningen av en ny president för kyrkan sker på ett ordnat sätt som − anmärkningsvärt nog i dagens värld − undviker varje spår av intern lobbyverksamhet för att få en högre ställning eller rang. Den ses av medlemmarna som en gudomligt uppenbarad process och saknar valkampanj, både bakom kulisserna och offentligt.
Dessutom är det inte bara strukturen i kyrkans organisation som styr den här processen. Det finns också en djupt rotad tradition i kyrkan att personliga ledarambitioner, oavsett nivå, är olämpliga. I stället läggs tonvikten på personlig värdighet och en ödmjuk villighet att tjäna när man inbjuds till det.
När kyrkans president går bort äger följande händelser rum:
1. Första presidentskapet upplöses automatiskt.
2. De båda rådgivarna i första presidentskapet återgår till sina platser i senioritetsordning i de tolv apostlarnas kvorum. Senioritet avgörs av datumet då en person ordinerades till de tolv, inte av ålder.
3. De tolv apostlarnas kvorum, som nu består av 14 medlemmar och leds av senioraposteln, tar över ledarskapet i kyrkan.
4. Senioraposteln presiderar vid ett möte med de tolv apostlarnas kvorum för att överväga två alternativa förslag:
i. Bör första presidentskapet omorganiseras vid den här tidpunkten?
ii. Ska kyrkan fortsätta att fungera med de tolvs kvorum som presiderar?
5. Efter diskussion läggs ett formellt förslag fram och godkänns av de tolv apostlarnas kvorum.
6. Om ett förslag om att omorganisera första presidentskapet antas, väljer de tolvs kvorum enhälligt kyrkans nye president. Den nye presidenten väljer två rådgivare och dessa tre blir det nya första presidentskapet. Under hela kyrkans historia har den apostel som verkat längst alltid blivit kyrkans president när första presidentskapet har omorganiserats.
7. Efter att första presidentskapet har omorganiserats inröstas den apostel som verkat näst längst som president för de tolvs kvorum. När den apostel som verkat näst längst också har kallats till första presidentskapet som rådgivare, blir den tredje apostel som verkat längst tillförordnad president för de tolv.
8. Presidenten för de tolvs kvorum, tillsammans med resten av apostlarna, avskiljer* kyrkans nye president genom formell handpåläggning.
Sedan kyrkan formellt organiserades den 6 april 1830 har det funnits 17 presidenter, inklusive president Russell M. Nelson.
*Efter att ha tackat ja till ett ämbete ska kyrkans medlemmar "avskiljas" för att utföra detta. Detta görs i enlighet med den bibliska seden handpåläggning. En prästadömsledare lägger händerna på huvudet på personen som ska avskiljas, uppsänder en bön och ger personen myndighet och förmåga att utföra ämbetets plikter samt ger honom eller henne en personlig välsignelse.