Välkomsthälsning och introduktion av äldste D. Todd Christofferson
God morgon och tack för att ni har kommit. Jag heter äldste D. Todd Christofferson och är här för att inleda den här presskonferensen i egenskap av en av de tolv apostlarna i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Syster Neill Marriott, medlem i Unga kvinnors generalpresidentskap samt äldste Dallin H. Oaks och äldste Jeffrey R. Holland i de tolv apostlarnas kvorum, tar var och en tre minuter i anspråk för att delge sina tankar.
Kyrkan har daglig kontakt med nyhetsmedia, men vi håller inte presskonferenser särskilt ofta – kanske en gång vart eller vartannat år, när vi ska ge ett större tillkännagivande eller har något annat viktigt att säga. Och i dag har vi något att säga. Vi vill delge våra tankar om den ökande spänningen och polariseringen mellan förespråkare för religionsfrihet å ena sidan, och förespråkare för homosexuellas rättigheter å den andra. För dem som följer kyrkans angelägenheter och känner till dess lärdomar och inställning till olika sociala frågor blir det uppenbart att vi inte kommer att tillkännage någon förändring i kyrkans lärdomar i dag. Men vi vill föreslå ett sätt varpå de med olika synsätt i de här mångfasetterade frågorna tillsammans kan hitta en lösning som är rättvis för alla.
Efter våra framföranden stannar några av oss kvar så att ni enskilt kan ställa klargörande frågor.
I egenskap av medlem av kyrkans informationstjänstkommitté börjar syster Marriott, och därefter får vi höra från äldsterna Oaks och Holland.
Syster Neill Marriott
Jag heter Neill Marriott och är glad att vara här i dag tillsammans med äldsterna Christofferson, Oaks och Holland, å Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heligas vägnar, för att delge våra tankar om den pågående diskussionen angående religionsfrihet.Vi talar i huvudsak till en amerikansk publik, men vill också inkludera alla 15 miljoner medlemmar världen över, varav många bor i nationer som ställs inför samma frågor som vi här i Förenta staterna.
Vår nation är engagerad i en stor debatt om äktenskap, familj, personligt samvete och gemensamma rättigheter, samt religionsfrihetens plats i vårt samhälle. Resultatet av den här debatten kommer till stor del att avgöra om miljontals människor med olika bakgrund, åsikter och värderingar kan leva tillsammans i relativ harmoni under överskådlig framtid.
I alla demokratiska samhällen leder olikheter ofta till spänningar. Sådana spänningar behöver vi inte vara rädda för om de inte blir så påtagliga att de hotar att slita sönder själva samhället. Det har hänt tidigare i vår historia, men det bästa scenariot för oss som medborgare är när kampen mellan olika ståndpunkter, fritt och grundligt diskuterade i nationella debatter, slutligen leder till kompromisser och lösningar och vi kan gå framåt som nation, starkare än förut.
Debatten vi talar om i dag handlar om hur vi ska bejaka vissa personers rättigheter utan att andra behöver göra avkall på sina. På ena sidan av debatten har vi förespråkare för HBTQ-rättigheter. Den här rörelsen bildades efter århundraden av hån, förföljelse och våld mot homosexuella. Större delen av samhället insåg att en sådan behandling helt enkelt var fel och att sådana grundläggande mänskliga rättigheter som arbete och bostad inte ska vara beroende av en persons sexuella läggning.
Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga anser att sexuella relationer annat än mellan en man och en kvinna som är gifta strider mot Guds lagar. Den här befallningen och läran kommer från helig skrift, och vi har inte rätt att ändra på den. Men Gud är kärleksfull och barmhärtig. Hans hjärta ömmar lika mycket för alla hans barn, och han förväntar sig att vi behandlar varandra kärleksfullt och rättvist. Det finns många bevis i Jesu Kristi liv på att han stod fast vid Guds lagar men ändå hjälpte dem som hade blivit utstötta, trots att han blev kritiserad för det. Rasminoriteter, kvinnor, äldre, personer med fysiska eller mentala funktionshinder och personer med impopulära yrken fick alla empati från mänsklighetens Frälsare. Det är av den anledningen som kyrkan offentligt har stött lagar och förordningar som skyddar HBTQ från diskriminering i fråga om bostad och arbete.
Äldste Dallin H. Oaks
Samtidigt ser de som söker skydd i det religiösa samvetet, yttrandefriheten och friheten att utöva sin religion med fasa på den ständiga erosionen av dyrbara friheter som är garanterade i Förenta staternas konstitution. Sedan 1791 har garantin om religionsfrihet i konstitutionens första tillägg försäkrat alla medborgare att de får ha vilka religiösa åsikter de vill och att de är fria att ge uttryck för och agera efter sin tro, så länge handlingarna inte inkräktar på allmänhetens hälsa eller säkerhet. Det här är en av Amerikas mest älskade och utmärkande friheter. Ändå ser vi i dag ett ökande antal angrepp på religionsfriheten. Bland annat följande:
I staten Kalifornien har två dussin kristna elevgrupper nekats erkännande eftersom de kräver att deras egna ledare delar deras kristna tro. Universitetets system tvingar de här grupperna att kompromissa med sitt religiösa samvete för att deras klubbar ska bli erkända.
Nyligen i en av Amerikas största städer stämde federala åklagare några pastorer som motsatte sig delar av en ny lag på religiösa grunder. De här pastorerna blev inte bara hotade utan ställda inför rätta för att de insisterade på att en ny lag om rättigheter för homosexuella skulle underställas röstning av folket.
För flera år sedan hade en olympisk guldmedaljör i gymnastik – en sista dagars helig – valts att leda den amerikanska delegationen under Olympiska spelen. Han blev pressad till att träda tillbaka som ledare för laget eftersom förespråkare för homosexuellas rättigheter protesterade mot att han hade stött proposition 8 i Kalifornien. Ironiskt nog blev han nekad den samvetsfrihet som kommentatorerna krävde för de homosexuella idrottsmän som han symboliskt sett skulle representera.
Nyligen tvingades chefen för ett stort amerikanskt företag att avgå från sin position på grund av en liknande motreaktion på hans personliga tro.
Tråkigt nog blir listan allt längre. Beskyllningar för trångsynthet mot människor bara för att de motiveras av sin religiösa tro och samvete har negativ inverkan på yttrandefriheten och den allmänna debatten. När religiösa personer trakasseras offentligt, utsätts för hämndaktioner, tvingas bort från sitt arbete eller får lida personliga förluster därför att de har höjt sin röst offentligt, donerat till en insats eller deltagit i ett val så blir vår demokrati lidande. Sådana metoder är lika felaktiga som att neka någon arbete, bostad eller offentliga tjänster på grund av ras eller kön. Kyrkor ska ha lika stor rättighet som alla andra när de deltar offentligt i politiska debatter. Det är en av vår tids största ironier att några personer som har kämpat så hårt för HBTQ-rättigheter nu försöker neka andras rättigheter och motsätter sig deras offentliga policyförslag. Den dyrbara konstitutionella rättigheten yttrandefrihet utestänger inte någon person eller grupp, och ett samhälle är bara fritt när det respekterar religionsfrihet, samvetsfrihet och yttrandefrihet för alla, även impopulära minoriteter.
I dag blir de lagstiftande församlingarna i nationens alla stater ombedda att skärpa lagarna angående HBTQ-frågor för att försäkra rättvis tillgång till bostäder och anställning. Ledarna för Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga idag ställer sig positiva till sådana åtgärder. Samtidigt är vi i stort behov av lagar som skyddar trossamfund och enskilda mot diskriminering och hämndaktioner därför att de förespråkar sådana grundläggande rättigheter som yttrandefrihet och religionsfrihet, vilka utgör kärnan i vår identitet som nation och vårt arv som medborgare.
Eftersom vi ofta blir tillfrågade om vår inställning i de här frågorna, framlägger kyrkan följande principer, baserade på Jesu Kristi lärdomar och på rättvisa för alla, även för troende:
Vi gör anspråk på den gudagivna och konstitutionella rättigheten för alla att leva efter sin tro enligt sitt eget samvetes röst, utan att äventyra andras hälsa och trygghet.
Vi erkänner att samma samvetsfrihet måste gälla män och kvinnor överallt, att följa den religion som de valt, eller ingen alls om de så önskar.
Vi anser att lagarna bör konstrueras så att de åstadkommer en balans mellan att skydda alla människors frihet och att respektera personer med annorlunda värderingar.
Vi motsätter oss förföljelse och hämndaktioner av alla slag, inklusive förföljelser som är baserade på olikheter i fråga om kön eller sexuell läggning.
Vi uppmanar lokala, statliga och federala regeringar att tjäna hela sitt folk genom att stifta lagar som skyddar individens, familjens, kyrkornas och andra trosgruppers viktiga religionsfrihet, samtidigt som de skyddar våra HBTQ-medborgares rättigheter när det gäller bostad, arbete och tillgång till offentliga hotell, restauranger och transportmedel – något som förvägras i många delar av landet.
Äldste Jeffrey R. Holland
Att tillgodose alla människors rättigheter – inklusive deras religiösa rättigheter – kräver visdom och omdöme, medkänsla och rättvisa. Politiskt sett kräver det definitivt hängivenhet mot den högsta nivån av statsmannaskap. Man åstadkommer inget om någon sida tar till översitteri, politisk poängsamling eller beskyllningar för trångsynthet. Det här är allvarliga frågor och de kräver allvarliga sinnen som är engagerade i eftertänksamma, hövliga samtal.
Vilka slags religiösa rättigheter menar vi ska skyddas? Till att börja med hänvisar vi till alla religiösa samfunds rättighet att handla efter sin tro. Detta inbegriper rättigheten att undervisa om sin tro från talarstolar och i kyrkans klassrum, att uttrycka sina åsikter offentligt, att välja sina egna ledare och fritt hjälpa sina medlemmar.
Det inbegriper också rättigheten att använda kyrkans egendom i enlighet med sin tro, utan misstänksamhet från regeringar. Naturligtvis får sådana rättigheter aldrig utövas på sätt som äventyrar sådant som allmänhetens hälsa eller personliga säkerhet. De omfattar sådana frågor som anställning och normer för hedersnormer och behörighet vid kyrkans skolor. Detta därför att kyrkoägda företag eller organisationer som har direkt anknytning till kyrkans ändamål och funktioner måste inta samma ställningstagande i fråga om normer och tillvägagångssätt för anställningar som kyrkan själv.
Naturligtvis måste de religiösa rättigheterna inbegripa en familjs rättighet att dyrka och utöva religiösa aktiviteter i hemmet som de själva vill, och för föräldrar att undervisa sina barn enligt sina religiösa värderingar – med insikt om att barnen kommer att välja sin egen väg när de är tillräckligt gamla.
Förutom det institutionella beskyddet måste enskilda troende få behålla sin konstitutionella rättighet att leva enligt sin starka religiösa tro, och att få välja yrke eller anställning eller verka i ett offentligt ämbete utan trakasserier, tvång eller hämndaktioner från någon annan grupp. Till exempel: En sista dagars helig läkare som vägrar att utföra aborter eller konstgjord befruktning för ett lesbiskt par bör inte tvingas mot sin vilja att göra det, särskilt om det finns andra tillgängliga som kan utföra ingreppet Ett annat exempel: En katolsk apotekare vid ett närapotek i grannskapet som vägrar att saluföra ”dagen efter-piller” när större apotekskedjor saluför varan bör heller inte pressas att gå emot sitt samvete genom trakasserier eller bojkotter.
Med förståelse och lite god vilja, och genom att ge och ta, kommer inga av de rättigheter som garanterats troende att inkräkta på homosexuella mäns och kvinnors rättigheter som vill leva sina liv enligt sina egna rättigheter och principer.
Låt oss avsluta med att betona denna punkt som ett alternativ till den retorik och intolerans som alltför länge har kommit att karaktärisera nationella debatter i den här frågan. Vi måste hitta sätt att visa respekt för andra vars tro, värderingar och beteende skiljer sig från våra, samtidigt som vi aldrig ska tvingas att förneka eller överge vår tro, våra värderingar och vårt beteende. Varje medborgares rättigheter bevaras bäst när varje person och grupp för andra bevarar de rättigheter som de vill ska bevaras för dem själva.
I dag har vi tagit upp kyrkans åsikter om erosionen av religiösa rättigheter, samtidigt som vi har efterlyst rättvisa åt alla. Vi vill påminna alla om ett offentligt uttalande som kyrkan gjorde 1835, ett uttalande som formellt infördes i den heliga text som är känd som Läran och förbunden.
Skriftställets text betonar båda delarna av den ställning vi intar i dag. För det första, att vi alla är ansvariga inför Gud för ett ansvarsfullt utövande av vår religiösa tro, och vi uppmanar alla medborgare att vara ansvarsfulla när de utövar sin religionsfrihet. För det andra framhåller skriftstället regeringars rätta roll i att skydda det allmänna intresset utan att inkräkta på det fria religionsutövandet, det som kallas ”själens frihet”. Omkring 180 år senare är Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heligas beslutsamhet att vara ansvarsfulla medborgare, samtidigt som vi också försvarar religionsfriheten, oförminskad.
Tack för att ni har lyssnat.
Nu ska Michael Otterson be mediapersonalen för kyrkans informationstjänst att arrangera de efterfrågade enskilda intervjuerna med äldsterna Oaks och Christofferson. Tevemedier får börja. På grund av tidsbristen i dag begränsar vi tevemediernas intervjuer till högst tre minuter. Men om tevemedierna vill ha en längre intervju för ett särskilt program under de kommande dagarna, så ordnar vi gärna det. Tidningsjournalister får lite mer tid i dag. Vi har också med oss äldste Von Keetch som har särskilt stor erfarenhet av konstitutionella lagar och kan ge ytterligare bakgrund eller svara på frågor, allt efter era önskemål.