Representanter för Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga samlades i Visby på Gotland för Almedalsveckan, Skandinaviens främsta demokratiska forum, som hölls den 23–27 juni 2026. Det här året är en milstolpe: det är det tionde året som kyrkan har deltagit i och organiserat en paneldiskussion vid forumet, där de tillsammans med samhällsledare, politiker och religiösa ledare har fört en dialog och samarbetat.
Årets interreligiösa panel bar titeln ”Människa eller maskin – vad formar vår inre kompass?” Denna paneldiskussion sammanförde Erik Helmerson, ledarskribent vid den kristna tidskriften Dagen; Karin Wiborn, ledare i Equmeniakyrkan, och Christer Sturmark, författare och VD för Fri Tanke. Samtalet modererades av Gunilla Girhammar, kommunikationsvolontär i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga i Sverige. Tillsammans diskuterade paneldeltagarna skärningspunkten mellan teknik och mänsklig identitet och ställde frågan vad som formar vår inre moraliska kompass i en tid av artificiell intelligens, och hur samhället kan bygga en kultur av dialog grundad på respekt och hövlighet.
Gunilla Girhammar reflekterar över tonen i samtalet och nämner att paneldeltagarna delade ett genuint engagemang för utbyte av idéer och en öppenhet för dialog – något hon säger är särskilt viktigt i den nuvarande polariserade miljön. Hon noterar att meningsfulla samtal kräver att man har bestämda åsikter samtidigt som man respekterar andra synsätt. ”Vi ser ofta antingen förenklade samtal, där ingen vill skapa oenighet och diskussionen stagnerar … eller så ser vi direkta, spända samtal som tenderar att vara väldigt högljudda och där ingen blir riktigt hörd”, säger Gunilla Girhammar. ”Panelen hade ett meningsfullt samtal om att hitta en medelväg mellan de två.”
Paneldeltagarna reflekterade över vad det innebär att vara människa i en tid av snabb teknisk förändring, och huruvida artificiell intelligens formar eller hindrar vår inre moraliska kompass, samt hur samhället kan främja en kultur av respektfulla samtal mitt i polariseringen och det digitala bruset. Samtalen berörde de distinkta perspektiv som religiösa traditioner har gällande frågor om etik, identitet och mening i en teknologiskt driven värld.
Gunilla Girhammar pekar på en nylig global sammankomst för religiösa ledare, där äldste Gerrit W. Gong talade om artificiell intelligens och påminde medlemmarna om att ”vi inte är slumpmässiga data eller en känslolös algoritm, utan snarare Guds älskade barn” – och att AI aldrig kan ersätta individuella relationer med det gudomliga, med samhället, med den naturliga miljön, eller med oss själva.
Erik Helmerson talade om det skiftande klimatet i det offentliga samtalet. ”Det är uppenbart att klimatet i det offentliga samtalet har förändrats enormt”, sa han. ”Jag tror att vi har ett stort problem där – inte för att vi inte håller med varandra, utan för att vi börjar se ett samhälle där människor aktivt distanserar sig från personer med andra politiska åsikter, övertygelser eller värderingar, till den grad att de inte vill umgås med dem. Jag tycker att det är både farligt och onödigt. I en demokrati har vi alla möjlighet att lösa konflikter på det gamla hederliga sättet: man talar respektfullt, man lyssnar, men man tar hänsyn till den andra personens argument.”
Erik Helmerson fortsatte med att beskriva var han tror att den moraliska kompassen har sitt ursprung. ”Jag tror verkligen och uppriktigt att vi, medan vi fortfarande är i moderlivet, får ett samvete av Gud”, sa han. ”Och det samvetet är Guds röst som talar om för oss vad som är rätt och fel. Och sedan utsätts det samvetet för olika yttre påtryckningar. Det förvrängs av människor som ljuger, som vill oss illa, som sprider falsk propaganda. Men innerst inne är vår moraliska kompass planterad av Gud, och livet handlar till stor del om att hitta den.”
När Karin Wiborn tillfrågades om sitt arbete med dialogen mellan människor av olika trosuppfattningar, betonade hon vikten av nyfikenhet, ödmjukhet, respekt och empati. Karin Wiborn talade dessutom utifrån sin egen erfarenhet av att leda ett samfund som bildats genom en sammanslagning av tre separata kyrkor. ”Mångfald är inbyggt i vårt samfund, vilket innebär att jag mer eller mindre varje dag brottas, inte med demonstranter utan med tolkningar av vilken typ av samfund vi är, och de kan vara mycket skiftande”, sa hon. ”Och jag vägrar att ge upp tanken på att det är just denna dynamik – att det finns en viss mångfald – som gör oss spännande och intressanta.”
Breddat kyrkligt deltagande i Almedalen
Utöver panelen deltog representanter från kyrkan i ett antal rundabordssamtal och en livestreamad utsändning för medlemmar över hela Sverige, där de samtalade med civilsamhället och andra trosbaserade organisationer om frågor som formar det svenska offentliga livet.
I kyrkans direktsändning till medlemmarna talade Ingrid Nilsson och Linda Stenberg, som sitter i kyrkans nationella kommunikationsråd, om vikten av att öva på de ”mjuka färdigheterna” empati, nyfikenhet och lyssnande – vanor som medvetet måste odlas innan de blir en del av vår karaktär. Att lära sig vara oense på ett respektfullt sätt, sa de, och att lyssna på dem som ser världen på ett annat sätt, är viktigt för att hitta en gemensam grund, eller åtminstone ömsesidig respekt.
.png)
”Det är viktigt att komma till Almedalen för att visa att vi finns och att vi är en del av det svenska samhället, och att vi bryr oss om andra och vill bygga relationer”, säger Linda Stenberg, kommunikationschef för Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga i Sverige. ”Under de kommande tio åren hoppas jag att vi kan vårda de relationer vi har byggt upp under det senaste decenniet och att vi kan arbeta tillsammans med en mångfald av grupper.”
Almedalsveckan grundades i slutet av 1960-talet som en politisk gräsrotssammankomst och har vuxit till en hörnsten i det svenska civilsamhället där den står värd för tusentals öppna evenemang och paneler varje år inom loppet av en vecka. Den fungerar som en unik mötesplats där politiska, akademiska, ideella och religiösa ledare inte bara samlas för att tala, utan också för att lyssna. Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga engagerar sig fortgående i nationella och lokala samhällen i hela Sverige genom humanitär tjänst, interreligiöst samarbete och uppsökande verksamhet.