Festinord firar 60 år av vänskap och tro

Omkring 700 unga sista dagars heliga män och kvinnor samlades i Finland den här månaden för Festinord 2026, kyrkans årliga konferens för unga vuxna i Norden. Sextio år efter att den första konferensen samlade nordiska ungdomar i Stockholm har Festinord vuxit till ett av regionens mest efterlängtade evenemang i kalendern för unga vuxna.

Värd för årets sammankomst var Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga på Ikaalinen spa i Finland, och unga vuxna mellan 18 och 35 år inbjöds att stärka sin tro och bygga varaktiga vänskapsband genom andliga aktiviteter och rekreationsaktiviteter, bland annat andakter, institutkurser, workshops, tjänandeprojekt, danser och stunder av eftertanke. Årets konferens, som hölls under temat ”Använd hans lyckas ädelstenar”, markerade Festinords diamantjubileum, vilket resulterade i det största deltagandet i evenemangets 60-åriga historia.

Årets rådgivande par för Festinord-konferensen, Jarna Laine och hennes man Miiko Laine, tillsammans med Festinords samordnare för unga vuxna i kärngruppen, Sami Jäkkö och Renette Laine, ledde arrangemanget av evenemanget. ”Intresset har varit otroligt”, säger Jarna Laine. ”Vi hade omkring 200 unga vuxna på väntelistan som hoppades kunna vara med, men vi hade helt enkelt inte plats.”

Ett diamantjubileum och ett familjearv

Årets konferens var extra betydelsefull för Jarna och Miiko. Dottern Renette var med på Festinord 2024 i Göteborg och träffade där sin blivande fästman Jörgen. Jörgen hade verkat som samordnare för unga vuxna under föregående års Festinord i Norge, vilket gav paret en gemensam koppling till evenemanget redan från början. ”Festinord är ett bra sätt att träffa nya människor och det känns extra meningsfullt för mig att kunna ge andra chansen att uppleva den typ av andlig tillväxt och personliga kontakter som jag fick”, säger Renette.

Download Photo

Efter sextio år av den populära regionkonferensen är Renette och hennes mamma inte de enda som upplevt att Festinord sträcker sig längre än en enda sommar. När Jarkko Metsätähti som tonåring gick ombord på en båt till Stockholm från Finland 1966, säger han, kunde han knappast ha föreställt sig hur denna första årliga konferens, som skulle bli Festinord, skulle komma att forma hans familj.

En tillbakablick på den första Festinord

I en artikel om den första Festinordkonferensen 1966, som då publicerades i Valkeus, den finskspråkiga föregångaren till dagens Liahona, beskrevs en sammankomst som byggde lika mycket på tjänande som på firande. Hjälpföreningens systrar lagade mat till de hundratals som kom medan unga män från Sveriges prästadömskvorum var uppe hela natten och bäddade sängar åt över 500 besökare. På dagen fylldes Gubbängens idrottsplan av tävlande där en liten men högljudd finsk trupp hejade på en handfull idrottare, bland dem en ung man från Lahtis som kastade kula över 12 meter. På kvällen innehöll konferensen underhållning och en folkdansavslutning i Enskedehallen i Stockholm.

Jarkko deltog i den första Festinord tillsammans med den kvinna som skulle bli hans fru, och årtionden senare träffade hans dotter och hans barnbarn sina egna makar där också. I år deltar hans barnbarnsbarn.

På frågan om vad han tänker på när han tänker tillbaka på Festinord minns Jarkko att han och hans vänner från Åbo deltog i en musiktävling som de vann genom att låna brandkårshorn som tagits ur bruk och marschera upp på scenen från alla håll samtidigt, vilket resulterade i dånande applåder. Det är ett nummer de skulle fortsätta att upprepa vid många av kyrkans evenemang under de följande åren. ”Tävlingar och program var en integrerad del av dessa konferenser redan då, under de tidiga Festinord-evenemangen”, säger Jarkko.

Jarkko, som tillsammans med sin fru organiserade konferensen i Åbo och Nådendal år 2014, sammanfattar det helt enkelt så här: ”Festinord har varit en speciell andlig upplevelse och en chans att träffa nya människor”, säger han. ”Som deltagare och organisatör har den gett mig erfarenheter som har varit till hjälp på många områden i livet – hemma, i kyrkan och på jobbet. Jag är djupt tacksam för dem.”

Finna glädje genom evangeliet

De som var närvarande i år njöt av andakter som leddes av äldste Kevin W. Pearson, president för området Europa Nord, och hans fru, syster June Pearson. Båda talade om att finna varaktig glädje genom evangeliet och att lita på Herren under livets prövningar.

Syster Pearson reflekterade över välsignelserna som kommer av att sätta Herren främst, även i svåra tider. ”Vi lärde oss att lita på Herren. Vi har haft vår beskärda del av utmaningar och det kommer var och en av er också att ha … Ändå litade vi på vår himmelske Fader. Vi var lyckliga. Bara lyckliga. Vi hade stora drömmar och vi litade på Herren. Vi lovade varandra och Herren att vi skulle sätta honom främst i vårt liv. Detta eviga perspektiv har gjort all skillnad i världen. När livet blir mörkt och dystert – glöm inte att be”, sa syster Pearson.

”Må Gud välsigna er, våra unga vänner, att vara sanna och trofasta − att vara tappra i vittnesbördet om Jesus. Och när ni gör det, lovar vi er, finner ni glädje”, sa president Pearson.

Liknande andakter leddes av äldste Mark G. Stewart, områdessjuttio från Storbritannien, och lokala ledare, broder och syster Lehtinen.

Ta med lyckan hem

Under veckan fick deltagarna, förutom andakter, ta del av sport, danser och tid med vänner som var uppbyggda kring årets tema: ”Använd hans lyckas ädelstenar”, inspirerat av skriftstället ”och … vi levde på ett sätt som bringade lycka” (2 Nephi 5:27).

Även om temat var avsett att återspegla Festinords diamantjubileum landade det också, passande nog, i ett land som har toppat World Happiness Report nio år i rad. ”Vi vill gärna tro att det inte kan finnas någon bättre plats att fira ett tema som fokuserar på lycka”, säger Jarna.

Efter ännu en framgångsrik konferens kommer den glädjen nu att överföras till församlingar i Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige och andra länder när deltagarna återvänder hem.

Och för de hundratals som lämnade Ikaalinen och redan räknar ner till nästa år var Jarna, Renette och Jarkko alla överens om att det som får människor att komma tillbaka inte har förändrats särskilt mycket alls: inte en garanti för någonting, utan lite mer vänskap, lite mer tro och några fler ädelstenar av lycka än de anlände med.