Inblickar

En brygga mellan starka och svaga

Den andra delen i en serie i sju delar om internationell religionsfrihet

Vem är religionsfrihet till för?

Samhällen utgörs av majoriteter och minoriteter. Människor tillhör grupper, antingen på grund av egna val eller sedan födseln.  Vi lever våra liv och uttrycker våra mål genom religiösa, etniska, politiska och kulturella grupper. Alla grupper är olika. Alla har sin plats. Men alla har inte samma inflytande. Vissa är större, äldre, rikare eller har bättre förbindelser än andra. Denna obalans ställer trossystem mot varandra, men ett fredligt samhälle sätter de starka och de svaga på en rättvis spelplan. 

Ibland visar sig denna spänning på drastiska sätt.

Open Doors, en organisation som bevakar förföljelse pga religion, rapporterar att “lidande hos kristna enbart på grund av deras tro fortgår på en svindlande skala”. I de 50 striktaste länderna förföljs över 200 miljoner kristna. “Tragiska mord på kristna”, fortsätter rapporten, “förekommer i fler länder än någonsin”. Kristna drivs från sina uråldriga samhällen i Mellanöstern, mördas i Nigeria och marginaliseras pga religiös nationalism i Asien. Allt detta påverkar flyktingkrisen i världen. “Aldrig förr har så många kristna varit på flykt.” [1]

Och det är inte bara kristna. I länder över hela Mellanöstern har muslimer dödats och förföljts av islamistiska krigare. Utsatta minoriteter har tvingats från sina hem av despoter och terrorister. Konflikter hos sekter har drivit fram kidnappningar, trakasserier och tvångsförflyttningar. [2] Enligt Open Doors är “religiös förföljelse en signifikant faktor i tvingad global migration”. [3] I detta kaos flyr muslimska flyktingar för sina liv. I Myanmar förföljer den buddhistiska majoriteten den lilla muslimska Rohingya-folkgruppen. [4] Attacker mot muslimer ökar i antal i USA [5] och attityden mot muslimer har förvärrats i Europa. [6]

Kanske mer än någon annan folkgrupp i historien har judarna erfarit enorm förföljelse som en minoritet runt om i världen. Antisemitism är fortfarande ett problem. En rapport visade på 1883 attacker mot judar, synagogor och judiska kyrkogårdar i Kanada, USA och 44 länder i Europa och centrala Asien. [7]

Minoriteter har det inte lätt.

Men religionsfrihet eller åsiktsfrihet kan hjälpa. Värdet i en rättighet visas i dess förmåga att skydda både majoritet och minoritet. Denna frihet verkar på två fronter. Som en lag säkrar den ett fritt utövande av religion, och som social norm främjar den respekt för olikheter och meningsskiljaktigheter. Inget land är perfekt på detta. Men genom att behandla vår tro med värdighet kan religionsfrihet ena oss, inklusive de som inte kallar sig religiösa.

Se på ett exempel från Kamerun i västra Afrika. Under hot om terroristattacker turades kristna och muslimska församlingar om att skydda varandra. På fredagar vaktade kristna moskéerna under den gemensamma bönestunden, och på söndagar vaktade muslimerna kyrkorna under gudstjänsterna. [8] Denna sortens ömsesidighet är nödvändig eftersom majoriteten och minoriteten ofta byter plats. Vad som är populärt under en viss tid kan bli impopulärt under en annan. Varje religion kan fluktuera mellan berömmelse och anonymitet. En kulturell grupp som är privilegierad idag kanske förlorar detta privilegium imorgon. Inflytande är inte permanent. Så en religionsfrihet som skyddar den svage är också det bästa skyddet för den starke. Tryggheten finns inte i antalet utan i rättvisan.

Det finns konsekvenser av att förtrycka minoriteters övertygelser, seder och bruk. Obalans framkallar instabilitet, föder ilska och ökar oenighet. Utanförskap skapar främlingar, och dessa främlingar söker efter stöd över hela världen. Gästvänlighetens princip som återfinns i Bibeln gör oss ansvariga för den minsta ibland oss. Och eftersom vi alla bara är tillfälligt på besök i ett främmande land kan vi upptäcka “änglar till gäster” [9] om vi blir vän med en främling.

Religionsfrihet för endast vissa är egentligen inte religionsfrihet för någon.


 
[1] Se Open Doors World Watch Report 2017, “The Persecution of Christians and Global Displacement,” s. 3-5.
[2] Se Katayoun Kishi och Angelina E. Theodorou, “6 Facts about Religious Hostilities in the Middle East and North Africa,” Pew Research Center, 7 juli 2016.
[3] Se Open Doors World Watch Report 2017, “The Persecution of Christians and Global Displacement,” s. 3.
[4] Human Rights Watch, “Burma: New Wave of Destruction in Rohingya Villages,” 21 nov 2016.
[5] Katayoun Kishi, “Anti-Muslim Assaults Reach 9/11-era Levels, FBI Data Show,” Pew Research Center, 21 nov 2016.
[6] Se Richard Wike, Bruce Stokes och Katie Simmons, “Europeans Fear Wave of Refugees Will Mean More Terrorism, Fewer Jobs,” Pew Research Center, 11 juli 2016.
[7] Organization for Security and Cooperation in Europe, Hate Crime Reporting, Anti-Semitism, 2015 report.
[8] Terry Turner, “Christians Protect Mosques on Fri., Muslims Guard Churches on Sunday,” Good News Network, 29 jan 2016.
[9] Hebreerbrevet 13:2.

Stilguideanmärkning:Använd kyrkans fullständiga namn när det nämns första gången i artiklar om Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. För mer information om användningen av kyrkans namn, se vår på stilguide nätet. »Stilguide - Om kyrkans namn.